Tro inte att reglerna för hur upphandlingar ska utannonseras enbart gäller förhandsannonsering och förfrågningsunderlag. För att de anbudsgivare som går miste om en affär ska få veta vem som fick uppdraget, och på vilka grunder, krävs även efterannonsering.
– Att den informationen når ut är viktigt för att leverantörer ska kunna lära sig och på så sätt kanske lyckas bättre i framtida upphandlingar, sa Konkurrensverkets generaldirektör Claes Norgren under sitt tal på Upphandlingsdagarna i Stockholm.
Vid upphandlingar som i pengar mätt ligger över tröskelvärdena är efterannonsering ett måste. Skyldigheten gäller också när upphandlingen skett som förhandlad upphandling – med eller utan annonsering.
Snabbast möjligt
Reglerna säger att efterannonsering ska göras på snabbast möjliga sätt efter avslutad upphandling. Det ska ske senast inom 48 dagar (klassiska sektorerna) respektive 60 dagar (försörjningssektorerna). Avbruten upphandling ska också annonseras.
Konkurrensverket anser att det är angeläget att efterannonsering sker enligt de regler som finns. Så är idag inte fallet. Även Nämnden för offentlig upphandling, som i höstas gick upp i Konkurrensverket, har genom åren påtalat bristerna.
Enligt Konkurrensverkets färska siffror, som tagits fram av Allego på direkt uppdrag av verket, har efterannonseringen minskat påtagligt under de senaste tio åren. År 1996 missades detta i 31 procent av upphandlingarna, ett bortfall som har ökat till 43 procent år 2006.
Statliga värstingar
Statliga bolag hör till de absoluta värstingarna. År 2006 gjordes 139 upphandlingar, men bara 38 efterannonserades. Bortfallet är alltså hela 73 procent. Kommunala bolag är inte mycket bättre med en ”felprocent” på 58. Detta trots att reglerna är tydliga.
Minst slarviga är landsting och myndigheter med 20 respektive 29 procents bortfall.
Undersökningsresultatet tyder på att de upphandlande enheter som har ett högre inslag av centraliserat inköpsarbete är bäst på att efterannonsera sina upphandlingar. Att även de statliga myndigheterna sköter sig fint beror på att de stora statliga upphandlingarna ofta genomförs av myndigheter som ingår i den statliga inköpssamordningen.
Slarviga kommuner
Kommunernas slarv kan bero på att de flesta kommunala upphandlingar hamnar under tröskelvärdena. Den som normalt inte arbetar med större upphandlingar har lättare att missa dessa regler.
– Kravet på efterannonsering över tröskelvärdena uppfattas uppenbarligen inte som tydligt nog, tror Claes Norgren.
Allego har även kartlagt det länsvisa bortfallet av efterannonser. Under de år som granskats (2000, 2002, 2004 och 2006) uppvisar Örebro län det bästa resultatet följt av Uppsala och Värmlands län.
Bortfallet för Örebro län var i genomsnitt mindre än 20 procent. Motsvarande andel för Uppsala och Värmland var 28 procent. Relativt små län som Gotland, Jämtland, Kalmar och Västerbotten brister mest i efterannonsering. I dessa län ligger bortfallet på 61, 57, 55 respektive 54 procent för de studerade åren.
Detta kan delvis förklaras av att de mindre länen har få upphandlingar som höjer sig över tröskelvärdena. En eller ett par glömda efterannonser slår därför hårt i statistiken.
Viktigt för insynen
Det finns klara vinster med att via Europeiska unionens officiella tidning EUT och databasen Ted (Tenders electronic daily) på ett systematiskt sätt offentliggöra resultaten av tilldelningsbeslut. Ett av flera plus är att skattebetalarna ges insyn i upphandlingsprocessen.
– Ett annan viktigt skäl är att efterannonsering underlättar bedömningar och analyser av konkurrensförhållanden på olika marknader.
Konkurrensverket lovar nu att förstärka informationen om kraven på efterannonsering. Samtidigt vill verket även se någon form av sanktion. Lagbrotten kan ha konsekvenser för den svenska välfärden, säger Claes Norgren som fortsätter:
– De som bryter mot upphandlingslagarna måste få någon slags påföljd eller straff. Annars undergrävs förtroendet för hela regelsystemet kring den offentliga upphandlingen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer