En cirkulär ekonomi är en ekonomi som säkerställer förbättrade flöden av varor och tjänster. Produkter designas för att kunna återanvändas och återvinnas med hög kvalitet. En kraftigt ökad resurseffektivitet är en nödvändig del av en långsiktigt hållbar ekonomi. Sverige har mycket goda möjligheter att ta ledarrollen i arbetet för ett cirkulärt Europa. I det arbetet kan den offentliga upphandlingen spela en nyckelroll.
Svensk offentlig sektor är stora inköpare och har därmed goda möjligheter att påverka hur produkter designas och tillverkas, vilka innovationer och affärsmodeller som efterfrågas och blir lönsamma, samt vilka material som tillmäts ett högre värde i ekonomin.
Genom väl utformade upphandlingskrav har myndigheter och kommuner möjlighet att driva på efterfrågan på återvunna material, exempelvis med krav på viss andel återvunnen råvara, eller att produkter ska vara designade för återvinning. Med en ökad efterfrågan kan producenter och återvinningsföretag utveckla rader av innovativa lösningar för förädling av avfall och restmaterial till nya råvaror.
Utvecklingen mot en cirkulär ekonomi går alldeles för långsamt i dag. Det måste bli lönsamt att använda återvunna råvaror och tillverka produkter som kan återanvändas och återvinnas. Offentlig sektor kan – genom sina inköp – bidra till att stimulera denna utveckling och öka konkurrenskraften för återvunna råvaror genom att betrakta avfall och restprodukter som värdefulla resurser i samhällsekonomin.
Det finns ett flertal skäl att sätta fokus på cirkulär ekonomi i den offentliga upphandlingen. Det första är att vi behöver säkra framtidens råvaruförsörjning. Flera stora företag varnar för en framtida brist på kritiska metaller. För att nå en långsiktigt hållbar råvaruhantering och en konkurrenskraftig tillverkningsindustri behöver olika typer av material tas tillvara på helt andra sätt än tidigare.
En cirkulär ekonomi är också viktig för att minska klimat-påverkan. Klimatnyttan med återanvändning och återvinning är stor och för vissa material är koldioxidutsläppen mer än 90 procent lägre jämfört med jungfruligt material. Ett cirkulärt Sverige skulle innebära kraftigt minskade koldioxidutsläpp.
Ytterligare ett skäl för offentlig sektor att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi är att svensk arbetsmarknad just nu står inför enorma utmaningar. Studier från Romklubben, Mc Kinsey och Europeiska Miljöbyrån visar att en övergång till en cirkulär ekonomi skulle öka antalet jobb kraftigt– bara i Sverige uppskattas potentialen till mer än 100 000 nya jobb.
De nordiska konkurrensmyndigheterna offentliggjorde nyligen en rapport som pekar på värdet av bättre upphandlingar för att skapa de framtida kretsloppslösningarna och att det finns ett avsevärt utrymme för ökad konkurrens inom avfallssektorn i de nordiska länderna. Bland annat lyfter rapporten fram vikten av fler marknadslösningar och bättre användning av olika upphandlingsförfaranden inom avfallsmarknaden för att driva på innovation och utveckling av nya lösningar. Målet är att öka mängden avfall och restprodukter som återvinns och blir till nya råvaror.
I väntan på förnyade regelverk och styrmedel för cirkulär ekonomi har offentlig upphandling en nyckelroll att driva marknaderna i riktning mot en cirkulär ekonomi. Sverige har goda förutsättningar att bli världens mest cirkulära ekonomi – något som är helt centralt, inte minst för klimatet och jobben.
Det som avgör utvecklingstakten är inte bara politiska beslut utan också hur många offentliga aktörer som använder upphandlingen som instrument för att främja den cirkulära ekonomin redan i dag.
Anders Wijkman
ordförande, Återvinningsindustrierna
Britt Sahleström
vd, Återvinningsindustrierna
Återigen ett förslag om hur den offentliga upphandlingen ska vara ett medel för att nå ett tänkt samhällsmål, i detta fall att “driva marknaderna mot en cirkulär ekonomi”. Den här typen av förslag skulle kanske få större gehör i det professionella Upphandlarsverige om de åtminstone åtföljdes av en seriös konsekvensanalys där tidigare forskning om de dåliga förutsättningarna att använda de offentliga inköpen som ett medel för att nå samhällsmål beaktas.