HD klargör om spam

Myndigheter måste själva ta ansvar för sina spamfilter. Det är innebörden av en dom från Högsta domstolen, som ger nya förutsättningar i ansvarsdelen när olika parter kommunicerar med myndigheter.

I en uppmärksammad kammarrättsdom (mål 1827-21) lades tidigare ansvaret på en leverantör i ett upphandlingsmål. En ansökan om överprövning skickades in till domstolen i tid, men underkändes ändå sedan Domstolsverkets skråppostfilter försenade mottagningen med en dag. Ansökan ansågs då ha skickats in för sent.

Mark- och miljööverdomstolen har i ett helt annat mål – en samhällsbyggnadsnämnd som beslutade om byggsanktionsavgift – kommit fram till en annan slutsats. Ansvaret för spam-fördröjningen bedömdes ligga på nämnden.

Advokat Christian Härdgård och biträdande jurist Nicole Schiller, Advokatfirman Delphi, har tidigare i en analys på Inköpsrådet konstaterat att domstolar tagit ställning till samma fråga men kommit fram till skilda slutsatser.

Högsta domstolen ger nu vägledning genom målet om byggsanktionsavgift. Ett e-postmeddelande som skickats innan tiden för överklagande gått ut anses ha kommit in i rätt tid – även i fall där ett meddelande fastnar i mottagande myndighets spamfilter.

Advokat Gabriella Fossum Gunnarsson, WERKS advokater, har följt de rättsliga turerna och kommenterar i mejl till Upphandling24:

”Kammarrätten i Sundsvall har tidigare kommit fram till att en ansökan om överprövning var för sent inkommen när den fastnat i Domstolsverkets s.k. spamfilter och därför nått den berörda förvaltningsrätten först efter att avtalsspärren löpt ut. Denna dom motiverades med hänvisning till principen att det är avsändaren som står risken för att ett meddelande inte når mottagaren. Enligt kammarrätten innebär denna princip att det ankommer på den som ansöker om överprövning att försäkra sig om att ansökan kommer in i tid. Det saknade därför betydelse att förseningen berodde på att ansökan stoppades av Domstolsverkets spamfilter.

Högsta domstolen har dock nu slagit fast att ett överklagande har inkommit i rätt tid om det nått den mottagande myndighetens datanätverk inom överklagandetiden. Detta oavsett om det fastnat i myndighetens spamfilter och därmed kunnat uppmärksammas av myndigheten först efter att överklagandetiden löpt ut. Till skillnad från kammarrätten fann Högsta domstolen således att det i sammanhanget saknar betydelse att avsändaren står risken för att ett överklagande kommer in i tid. Det avgörande är om handlingen inkommit till myndigheten på det sätt som lagen kräver, dvs. ”nått den mottagande myndighetens datanätverk” inom överklagandetiden.”

Gabriella Fossum Gunnarsson menar att HD:s dom kan tillämpas även vid bedömning i exempelvis upphandlingsmål om en ansökan om överprövning kommit in till förvaltningsrätten i rätt tid.

”En domstol kan visserligen göra en annan bedömning än vad som följer av denna dom. Domen är dock vägledande för de domstolar som framöver har att ta ställning till samma eller liknande frågor. Det kan det därmed ändå förväntas att domen i praktiken kommer att följas och att det numera är klarlagt vad som gäller i denna fråga. Spamfilter bör således inte utgöra ett hinder mot att en handling anses inkommen i tid, så länge handlingen bara nått mottagarens datanätverk i rätt tid.”