I ett mål gällande Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet (Kammarrätten i Stockholm, målnummer 4835-21) ska HFD ta ställning till om det är tillåtet att använda lottning vid begränsning av kvalificerade anbudssökande i ett selektivt förfarande.
Kammarrätten har tidigare gett klartecken för lottningsförfarande sedan Statens inköpscentral hävdat att lottningen byggde på anbud som var ”inte bara likvärdiga utan identiska i alla relevanta avseenden eftersom de fick samma poäng och inte gick att särskilja”.
Kammarrätten skrev i sin dom att det inte framgår av lagstiftning, förarbeten eller praxis om lottning är en tillåten metod för att skilja anbudssökande i selekteringsfasen. Men domstolen menade att det intet visats i målet att någon leverantör diskriminerats genom att lottning tillämpades.
HFD meddelade även prövningstillstånd förra veckan i ett mål med Region Jönköping som upphandlade myndighet (Kammarrätten i Jönköping, 4083-20).
Frågeställningen gäller om en leverantör med anbud som förkastats sedan ett obligatoriskt krav inte uppfyllts kan lida skada till följd av brister i utformningen av andra obligatoriska krav.
Kammarrätten fann att upphandlingen behövde göras om med hänvisning till brister i det konkurrensuppsökande skedet.
Domstolen var kritisk mot att en mängd adjektiv – som enkelt, lätt, snabb, svåråtkomlig – saknade närmare förklaring i upphandlingsdokumenten och därför gav utrymme för tolkning i sådan grad att de var i strid med principen om öppenhet i EU-rätten.
Det finns numera tekniska lösningar som kontrollerar kravtexter så att otydliga kravtexter och “slöa adjektiv” undviks.