Karens – nej tack

Sex månaders karenstid ska gälla för både Lundby närsjukhus och ögonsjukvård inom VGR.

Under den perioden får personal inom bristyrken som är anställda av regionen – främst läkare och sjuksköterskor – inte gå över till de vårdbolag som upphandlats.

Helt orimligt, anser vårdbolagen med Praktikertjänst och Capio i spetsen.

-Vi har inte sett det i andra upphandlingar tidigare och vi hoppas verkligen att ingen annan aktör tar efter, eftersom det riskerar att minska intresset att arbeta i vården. Samtidigt har vi under en lång tid noterat att flera regioner inte behandlar privata och offentliga vårdgivare lika, säger Carina Olson, vice vd för Praktikertjänst.

Enligt Praktikertjänst leder kravet till att rekryteringar tar längre tid och fördyras. Vårdbolaget menar att det riskerar att påverka både patientsäkerhet och arbetsmiljö negativt och vänder sig mot alla former av karensregler.

-Det är inte rimligt alls. Varför ska offentligt anställda tvingas arbeta kvar plötsligt? Offentliga och privata vårdgivare måste kunna konkurrera om medarbetare på lika villkor, alltså med arbetsmiljö, ersättning, ansvar och annat viktigt, säger Carina Olson.

-Att förbjuda offentligt anställda att gå till en privat verksamhet med karantän känns desperat. Ska vi få fler medarbetare i välfärden krävs inte fler regler. Det måste vara fri rörlighet och fri valfrihet för medarbetare. Och lika spelregler för alla vårdgivare.

Även Capio – som idag driver Lundby närsjukhus i Göteborg på uppdrag av VGR – protesterar mot karenskravet.

Tillsammans med den långa avtalsperioden på 12 år  gjorde karenskravet att Capio avstod från att lägga anbud för fortsatt drift av närsjukhuset.

Men från Västra Götalandsregionen finns begränsad förståelse för vårdföretagens kritik.

Tomas Andersson, enhetschef inom specialistvården, pekar på att upphandlad vård används för att klara vårdåtaganden inom regionen genom utökad kapacitet.

Risken är att regionanställd personal flyttar över till nya, privata vårdgivare och att upphandlad vård inte ökar vårdresurserna, enligt Västra Götlandsregionen.

-Det som kan uppstå när personal i viss utsträckning byter arbetsgivare är att den samlade tillgången till vård i Västra Götaland inte ökar som det var tänkt med ett extra avtal. För att säkerställa en total ökad tillgång till vård vid upphandlingar så har karenskravet varit ett verktyg. Det ökar sannolikheten för att det blir en utökad kapacitet istället för en omflyttning av befintlig kapacitet, säger Tomas Andersson.

Han tillägger att i de fall där VGR upphandlar större verksamhet såsom hela sjukhus pågår diskussioner angående rimlighet av karenskrav.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet utvecklar Praktikertjänsts ledning med vice vd Carina Olson och vd Erik Strand (bilden) kritiken. De hänvisar till fyrpartisamarbetet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna med konkurrensneutralitet som inriktning för offentliga och privata vårdgivare.

Praktikertjänst ser det som en utopi i dagsläget.

-Det tydligaste exemplet är att regionerna varje år skjuter till mångmiljonbelopp till sina vårdcentraler eftersom de går med stora förluster. Totalt omkring 740 miljoner kronor under 2017 enligt Vårdföretagarna. Det är inte rimligt att vi har samma uppdrag och samma grundfinansiering, men där det offentliga till slut får många miljoner mer, säger Carina Olson.

Tomas Andersson vid Västra Götalandsregionen manar till försiktighet i jämförelser mellan olika vårdgivare:

-Påståendet att privata och offentliga vårdgivare har samma uppdrag och skyldigheter stämmer inte. Det finns stora skillnader i de uppdrag som läggs ut till upphandling enligt LOU och de breda uppdrag som till exempel akutsjukhusen i egen regi bedriver, säger han.