Djurens Rätt bedömer att kycklingarna i kycklingindustrin hör till de djur som har det sämst, och de är också i särklass flest bland de landlevande djur som föds upp.
Några av de djurvälfärdsproblem som finns inom kycklinguppfödningen, som användandet av snabbväxande raser och plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, finns även inom de uppfödningsformer som möter de högst ställda djurskyddskraven i Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek.
I samband med avslöjandena att kycklingar har skållats levande på Kronfågels slakteri var Djurens Rätt i kontakt med ett stort antal kommuner. En stor eloge till de många kommuner som agerade snabbt och stoppade sina inköp.
Många av de kostchefer och upphandlingsansvariga som vi då talade med uttryckte att de inte ser det inträffade som en enskild incident, utan som en del av en mycket problematisk industri. Flera av dem nämnde i samtalen att de i stort sett väljer bort kycklingkött i sina upphandlingar på grund av den bristfälliga djurvälfärden, och de flesta vi talade med bekräftade att de skulle vara intresserade av produkter som mötte högre krav.
Andelen kommuner som anger att de ställer djurskyddskrav vid upphandling ligger enligt Djurens Rätts årliga undersökning Djurvänlig kommun nu på runt 95 procent för samtliga av de vanligaste animalierna (ägg, mjölkprodukter, nötkött, griskött och kycklingkött).
Majoriteten av kommunerna ställer krav som går längre än svensk djurskyddslagstiftningen på minst hälften av det de upphandlar inom dessa kategorier. Detta visar att det finns ett stort intresse från kommunernas sida att bidra till en bättre djurvälfärd.
När det gäller kycklingkött har tillgången på produkter från uppfödningsformer med högre djurvälfärd begränsat denna möjlighet. Djurens Rätt ser nu att detta håller på att förändras. En del i vårt arbete är att hjälpa företag att implementera djurvälfärd i sina hållbarhetsstrategier.
Stort fokus ligger då på kycklingarna och på det som heter European Chicken Commitment (ECC). Arbetet bygger på att företag tar med välfärdskriterierna i ECC i sina inköp av kycklingar. Kriterierna, som är framtagna av Djurens Rätt och 27 andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer, baseras på den allra senaste forskningen om djurvälfärd.
Kriterierna i ECC är striktare än vad som återfinns i all djurskyddslagstiftning för kycklingar. Hittills har över 200 företag valt att arbeta med ECC.
Tack vare det arbete som gjorts på företagssidan går nu tillgången på produkter som möter kraven inom ECC upp, vilket gör det relevant att börja titta framåt även när det gäller upphandling. Vi behöver ta oss ur det moment 22 som uppstått när bristen på tillgång bromsat framtagandet av nya kriterier, samtidigt som frånvaron av sådana kriterier gör att efterfrågan på produkter som möter högre krav blir osynlig.
Djurens Rätt har en god dialog med Upphandlingsmyndigheten om detta.
Under tiden kan upphandlande myndigheter göra skillnad genom att fortsätta ställa högsta möjliga krav, och avstå från att bidra till onödigt lidande.
Vårt viktigaste medskick till upphandlande myndigheter är att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsarbetet, och välja växtbaserat i stället för kycklingkött.
Camilla Bergvall
riksordförande för Djurens Rätt
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer