Den här debattartikeln är ett svar till Linda Bjarle och hennes expertkommentar ”Hur vet man om kycklingen är lycklig?” på Inköpsrådet.
Jag kan först börja med att lugna Linda Bjarle och Sveriges kommuner. Svensk kyckling som är certifierad av Svensk Fågel är klimatsmart, har god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning. Så var det tidigare och så är det fortfarande.
Svensk kyckling är smart och näringstät mat. Bara ett par tuggor ger massor av protein, vitaminer och mineraler. Det vita kycklingköttet innehåller också mycket D-vitamin, selen och niacin (vitamin B3) som behövs för vårt immunförsvar och vår ämnesomsättning
Vi får medhåll av Livsmedelsverket som menar att vi inte behöver sluta äta svensk kyckling (https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2/fragor-och-svar-om-svensk-kyckling).
Dessutom varnar forskare från SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) att WWF:s agerande kan leda till att importen av kyckling ökar. Och att vi då väljer en kyckling med betydligt sämre uppfödningsförhållanden och högre förbrukning av antibiotika. Professor Helena Wall och hennes forskarkollegor på SLU lyfter också fram att svenska bönder som föder upp djur redan har högre krav på sig jämfört med sina kollegor inom EU och inte minst utanför EU.
Intresseorganisationen WWF:s uppdaterade köttguide skapar tyvärr förvirring och bygger dessutom till stor del på gammal rådata och utländska studier. Detta har påpekats och framförts, men ingen på WWF har kontaktat oss bönder eller vår bransch under jobbet med sin nya guide – vilket är olyckligt. Vi försöker därför här kort reda ut hur det ser ut för de kycklingar som föds upp inom ramen för Svensk Fågel i dag.
Klimatet. Svensk kyckling är i dag ännu mer klimatsmart än tidigare tack vare att kycklingen i dag är mer robust, friskare samtidigt som den behöver ett lägre foderintag. Vi bönder har kretslopp och biobränsle på våra gårdar, vi har våtmarker och kantremsor för den biologiska mångfalden.
Här utgår WWF ifrån gamla siffror, eftersom det inte finns en uppdaterad så kallad livscykelanalys. Denna gör vi tillsammans med det statliga forskningsorganet Rise, vilket tar tid och kräver gemensam standard för beräkningar.
Djurvälfärden. Precis som Livsmedelsverket och SLU säger har vi i Sverige och hos svenska kycklingbönder en god djuromsorg. Vi har kvalitets- och omsorgsprogram som är framtagna i samarbete med myndigheterna och kontrolleras av oberoende kontrollanter. Vad Linda Bjarle menar med stickprovskontroller vet vi inte. Alla flockar kontrolleras och det finns alltid veterinärer från Livsmedelsverket på plats vid slakten.
När det gäller fothälsan så är det ett officiellt program som är framtaget av svenska forskare på SLU. Samtliga kycklingflockar som levereras till slakteriet kontrolleras, och kycklingfötterna bedöms under överseende av Livsmedelsverkets officiella veterinär. Närmare 100 procent av fötterna var utan anmärkning år 2020.
Kvittot på att djurvälfärden är väldigt god bland Svensk Fågels bönder är den extremt låga antibiotikaförbrukningen. Antibiotika används tyvärr i djuruppfödning på olika håll i världen för att kamouflera dålig djurhållning. Och det skapar en resistens mot antibiotika som enligt WHO är ett av vår tids största hälsoutmaningar.
Ny teknik. Kycklingbranschen ligger i framkant när det kommer till att använda avancerad teknik och sensorer i hela värdekedjan. Våra stallar är utrustade med högteknologisk utrustning som gör att vi bönder kan tillgodose kycklingarnas behov 24 timmar om dygnet.
På slakterierna samlas data om djurvälfärd, produktion och livsmedelssäkerhet in via automatiska system.
Vi jobbar hela tiden med att utvecklas och bli ännu bättre. En del av det är att vi, precis som andra branscher, tittar på ny teknik. Det finns flera projekt med AI där man lär kameran att gradera och bedöma djurskyddet.
Det bästa sättet att faktiskt ta reda på fakta är att besöka en av våra 120 familjegårdar runt om i Sverige. Vi har flera gårdar i Skåne och i närheten av Helsingborg. Linda Bjarle är varmt välkommen att kontakta oss och komma ut på besök.
Vi välkomnar också andra som är upphandlingsansvariga på kommuner och regioner i Sverige att kontakta oss på Svensk Fågel så kan vi hjälpa till med fakta och underlag. Och självklart kan vi hjälpa till med att ni får komma ut och besöka en bonde nära dig.
Vi svenska kycklingbönder är stolta över våra lantbruk och vår uppfödning av kycklingar. Och vi vet att konsumenter, unga som gamla verkligen tycker om det näringsrika svenska kycklingköttet (87 procent väljer svensk kyckling enligt Novus Livsmedelsbarometer, 2020, https://svenskfagel.se/nyheter/kyckling-i-topp-under-pandemin/ ). Och därför är det viktigt att svenska kommuner fortsätter att servera svensk kyckling.
Jenny Andersson
Kycklingbonde och ordförande i branschföreningen Svensk Fågel
Hej Jenny Andersson! Tack för en välskriven och informativ replik på min krönika!
Jag är ingen expert på kycklingproduktion. Långt ifrån. Där har jag full respekt och tillit till er kompetens och jag utgår ifrån att ni vill era djurs bästa. Vi kommuner har hög tilltro till svensk kyckling och kommer inte att överge den för utländska alternativ. Det kan jag lova dig.
Det jag har desto mer erfarenhet av är de utmaningar vi kravställare dagligen har gällande uppföljningen av de hållbarhetskrav vi ställer i upphandlingen av livsmedel. Min roll som livsmedelscontroller är att säkerställa att de cirka 1200 artiklar som vi har upphandlat i Helsingborgs stad uppfyller de krav vi ställt och kan serveras till elever och äldre med gott samvete. Det ingår i min profession att ifrågasätta och gräva djupare. Många av de hållbarhetskrav vi ställer i våra upphandlingar är rent praktiskt svåra och resurskrävande för oss att mäta. Minimerad antibiotikaanvändning och hälsoredovisningssystem är exempel på sådana krav.
Användandet av ordet ”stickprovskontroll” i min krönika hänvisar till den information ni har på er hemsida där ni skriver att 300 000 kycklingar kontrolleras avseende fothälsa varje år och att 88% av dessa har god fothälsa. Min tolkning av detta är att det är en procentuellt liten del av alla kycklingar som slaktas varje år som kontrolleras och det var det jag menade med ”stickprover”, alltså att kontrollen görs på en liten del av besättningen. https://svenskfagel.se/nyheter/allt-battre-fothalsa-hos-svenska-kycklingar/
Jag ifrågasätter inte kycklingen näringsvärde eller klimatvänlighet. Anledningen till att vi köper kyckling för cirka 6 mkr i Helsingborg per år är just för att det är ett uppskattat protein med låg Co2/per kilo. Jag har uppfattat det som att WWFs ”rött-ljus” delvis är baserat på användningen av snabbväxande raser och de problem den snabba tillväxten skapar i form av smärta i kycklingarnas ben. Där kan jag inte hitta något i ditt svar angående hur ni tänker kring problematiken med snabbväxande raser. Eller menar ni att problemet inte finns?
Dokumentation och data kring klämskador, stressnivå vid transport och slakt, dödlighet vid transport, transporttidens påverkan, bedövningsmetod, hur kycklingens vikt korrelerar med skador osv, är delar jag tänker skulle vara intressanta att följa på individnivå. Hoppas att det kommer komma mer studier på dessa faktorer gjorda i Sverige.
Det finns nog ingen bransch som inte har att vinna på att ständigt sträva uppåt. Speciellt när det gäller frågor om djurvälfärd. Där förstår jag självklart att Svensk fågel ständigt arbetar för att bli bättre. Skulle aldrig påstå något annat. Det jag menar är att det idag finns ny teknik som vi inte drömde om för några år sedan och som kan vara till stor hjälp i hållbarhetsarbetet. Jätteroligt att ni redan idag kommit långt med AI! Här kommer en länk från England där de också använder AI vid kycklingproduktion. https://www.thepoultrysite.com/articles/flocking-to-digital-the-future-of-poultry-technologies
Ser framemot att läsa resultatet av livscykelanalysen ni gör ihop med RISE. Vi välkomnar alla livscykelanalyser då de gör vårt jobb som upphandlande myndighet enklare och tydligare. Om klimatdata och nyckeltal i blir mer transparenta och mindre schablon så kan vi i kommunerna göra välgrundade val som vi kan stå för sen när föräldrar eller tidningar ifrågasätter varför vi till exempel serverar kyckling när den är rödmarkerad.
Tack för inbjudan till någon av era gårdar! Jag har besökt både gårdar och slakteri tidigare men gör det gärna igen. Hoppas även vi kan få ihop någons slags dialog mellan olika aktörer i branschen så att ni kan få förståelse för vår vardag och vi för er.
Mvh Linda Bjarle, Livsmedelscontroller Helsingborgs stad