“KD vill inte att taxichaufförer tjänar 27 kronor i timmen”

Imorgon, onsdag, ska riksdagen fatta beslut om implementeringen av nya EU-direktiv om offentlig upphandling. I de delar som handlar om arbetsrättsliga krav har Kristdemokraterna, tillsammans med resten av Alliansen, valt att gå emot regeringens förslag på hur direktiven ska implementeras i svensk lagstiftning.

Att vi väljer att säga nej i dessa delar handlar inte om att vi tycker det är rimligt att taxichaufförer eller andra anställda i svenska företag har dåliga villkor. Självklart ska rimliga villkor och ordning och reda gälla på svensk arbetsmarknad – det är således inte där skiljelinjen mellan oss och regeringen går.

Det som skiljer oss åt är i stället att regeringen landar i ett lagförslag som i flera avseenden går emot EU-direktivens syften och EU:s likabehandlingsprincip genom att försvåra upphandling för mindre företag, göra det onödigt krångligt för kommunerna och riskera att diskriminera företag.

Vi kristdemokrater är positivt inställda till direktivens syften som handlar om att underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingar och om att offentlig upphandling ska bidra till att uppnå samhälleliga mål – exempelvis sociala eller miljömässiga.

Dessa målsättningar ligger helt i linje med både vårt fokus på de små företagen som jobbmotorn i Sverige och att vi anser att upphandlande myndigheter bör föregå med gott exempel när det kommer till att exempelvis ta socialt ansvar och visa miljöhänsyn.

Vi har också varit tydliga med att vi ser allvarligt på de händelser där oseriösa aktörer lyckats vinna kontrakt trots missförhållanden och att det finns skäl att stärka uppföljningen.

Men vi har också varit tydliga med att vi är beredda att skärpa upphandlingsregelverket för att förhindra att offentliga kontrakt tilldelas företag där de anställda inte har goda villkor. Att ställa krav på skäliga arbetsvillkor för dem som utför offentligt upphandlade tjänster handlar om att säkerställa att skattemedel används på ett ansvarsfullt sätt.

Vi ser därför att det finns tillfällen då man vid offentlig upphandling behöver ställa sociala krav gällande arbetstid, lön och semester.

Men regeringen missar helt i sitt förslag på implementering av EU-direktiven när man använder kollektivavtalen som enda ledstång för hur kraven ska ställas. Detta gör att förslaget riskerar att motverka själva syftet med direktiven om att värna små och medelstora företags möjligheter att delta i upphandlingar.

Det riskerar också att bryta mot EU:s likabehandlingsprincip då företag utan kollektivavtal, alternativt med ”fel” kollektivavtal, kan komma att missgynnas vid offentlig upphandling. Även svenska företag kan komma att missgynnas i förhållande till utländska företag då utstationeringsdirektivet förhindrar att krav ställs utöver arbetstid, lön och semester på utstationerade företag.

Genom att bortse från att schysta arbetsvillkor inte är synonymt med kollektivavtal har regeringen misslyckats i att se de små företagens verklighet. Över 60 procent av småföretagen har inte tecknat kollektivavtal – för den absoluta lejonparten av dessa handlar inte detta om att man inte vill ge sina anställda goda arbetsvillkor, utan om att modellen inte passar deras verksamhet.

Att bortse från alla dessa seriösa företag som tar sitt ansvar, men som inte riktigt passar in i den mall som regeringen har för vad som kan anses vara ett bra företag, bidrar till sämre konkurrens. Resultatet blir att färre företag deltar i upphandlingarna och att våra skattemedel inte används på ett effektivt, ändamålsenligt och rättvist sätt – vilket måste betraktas som ett misslyckande med många förlorare.

En färsk rapport från Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten visar att större företag var betydligt mer aktiva som anbudsgivare och tilldelades fler kontrakt än mindre företag vid offentlig upphandling år 2014. Med regeringens förslag skulle bilden troligen förvärras.

Företagarna har visat att det finns risk att vart femte företag utan kollektivavtal kommer delta i mindre utsträckning i offentlig upphandling om det ställs krav på villkor enligt kollektivavtal.

Kristdemokraterna anser att vi bör kunna ta ansvar för de varor och tjänster som köps in inom den offentliga sektorn också genom att kunna ställa vissa arbetsrättsliga krav, men på ett sätt som inte bortser från andra viktiga principer inom upphandlingen, såsom likabehandling, transparens och fungerande konkurrens, och vi har därför bett regeringen återkomma snarast med ett förslag på hur detta ska gå till.

Under tiden vore det klädsamt av civilministern att sluta sprida myten om att Alliansen inte vill se schysta arbetsvillkor vid offentlig upphandling. Den typen av retorik och billiga poänger som kommer fram i intervjuer och på kampanjsajter är oseriösa och lägger fokus på fel sak.

Lägg i stället fokus på att säkerställa ansvarsfull offentlig upphandling och implementera EU-direktiven utan att stänga ute Sveriges småföretag.

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson, Kristdemokraterna