Naturvårdsverkets enkätundersökning med rubriken Tar den offentliga sektorn miljöhänsyn vid upphandling? lyfter fram en hel del intressanta fakta kring miljöanpassad upphandling i stat, kommun och landsting. Undersökningen genomfördes under förra året och publicerades i början av 2008 och resultatet är extra intressant då enkäten inbegriper upphandlingsansvariga i samtliga kommuner, landsting och statliga myndigheter.
Undersökningen visar att landstingen är absolut bäst på att ta miljöhänsyn vid upphandling. Samtliga landsting har nämligen riktlinjer för miljöhänsyn vid upphandling av varor och tjänster. För myndigheterna och kommunerna är siffrorna 72 respektive 82 procent.
Det gäller naturligtvis att även följa uppställda riktlinjer och där ser bilden lite annorlunda ut. 71 procent av landstingen svarar att de alltid eller oftast ställer miljökrav vid upphandling. 62 procent av kommunerna säger det samma medan blott 50 procent av myndigheterna kan instämma. Till myndigheternas försvar kan dock konstateras att siffran vid förra mätningen, vilken genomfördes 2004, var 48 procent. Landstingen och kommunerna har försämrat sin statistik på den här punkten från 79 respektive 69 procent.
Naturvårdsverket passade även på att undersöka utbildningsnivån i miljöanpassad upphandling och även här går det att konstatera stora skillnader. Hos landstingen har 71 procent av personalen genomgått utbildning i ämnet medan 55 procent av kommunernas personal har höjt sin kompetens. Återigen hamnar myndigheterna på jumboplats. Den här gången med siffran 29 procent.
Undersökningen tog även upp orsakerna till varför man inte ställer miljökrav vid offentlig upphandling. Hälften av förvaltningarna/myndigheterna svarar att det beror på bristande kunskap och erfarenhet medan en dryg fjärdedel (26 procent) menar att ett av de största hindren är att miljöanpassad upphandling kostar mer. En lika stor del tycker att det är krångliga regler och lagstiftning som är orsaken. Bristande intresse inom organisationen är en orsak som 24 procent anger. Slutligen menar 11 procent att ett av de största hindren är att en miljöanpassad upphandling tar längre tid.
Miljöstyrningsrådet ger stöd
Miljöstyrningsrådet är en av huvudaktörerna för genomförandet av regeringens handlingsplan för miljöanpassad upphandling. I arbetet ingår information och utbildningsinsatser och arbete med uppdatering och utveckling av rådets upphandlingskriterier. Dessutom arbetar Miljöstyrningsrådet med att ta fram underlag för konsumtionsmål och att utvärdera hur sociala och etiska aspekter kan integreras i upphandlingskriterierna. Miljöstyrningsrådets verksamhet ska underlätta för organisationer i såväl privat som offentlig sektor att införa och vidareutveckla ett systematiskt och frivilligt miljöarbete för en hållbar utveckling.
Rådet är ett aktiebolag som ägs av staten, Sveriges kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv.
I samband med att regeringen la fram handlingsplanen för att öka miljökraven vid offentlig upphandling fick rådet en resursförstärkning på 10 miljoner kronor under 2007 och 6 miljoner kronor 2008 och 2009.
Vi frågade Peter Nohrstedt, verksamhetsansvarig för upphandling på miljöstyrningsrådet vad som krävs för en lyckad miljöanpassad upphandling:
– Det gäller att utbilda sin personal, se till att skaffa de rätta verktygen och sätta av tillräckligt med resurser för att verkligen kunna göra ett grönt inköp.
Det upphandlingsverktyg som miljöstyrningsrådet tillhandahåller är en viktig komponent i verksamheten. Verktyget kallades fram till den 16 november förra året för EKU men betecknas numera Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Kriterierna är dokument som består av förslag till miljökrav vilka kan användas vid upphandling av varor, tjänster och entreprenader. Under varje kriterieområde finns även relaterad information och vägledningar. De föreslagna miljökraven är garanterat miljörelevanta och uppfyller LOU.
Naturvårdsverkets undersökning visar att miljöstyrningsrådets verktyg används ganska flitigt inom stat, kommun och landsting vilket gör Peter Nohrstedt extra glad:
– Vi tycker att det är trevligt att andelen som använder vårt verktyg har ökat och att det är fler som ställer miljökrav.
Just nu håller miljöstyrningsrådet på att ta fram en webbaserad grundutbildning i miljöanpassad upphandling och man funderar dessutom på att utbilda fler utbildare som i sin tur kan sprida kunskaper i ämnet.
Västra Götalandsregionen är ett föredöme
Organisationen Västra Götalandsregionen har drygt 50 000 anställda och ansvarar för hälso- och sjukvård i västra Götaland. Som Upphandling24 tidigare rapporterat om har organisationen varit så pass framgångsrik med sin miljöanpassade upphandling så att man i år tilldelats Miljöstyrningsrådets nyinstiftade pris Utmärkt Grön Upphandlare.
Viveca Reimers, samordnare för miljöanpassad upphandling och inköp på Västra Götalandsregionen menar att det finns flera orsaker till organisationens framgångar med miljöanpassad upphandling:
– Vi har vågat ta miljösmarta inköpsbeslut och vi har ett tydligt samarbete mellan inköpsorganisationen och verksamheterna som ska använda produkterna. Det finns dessutom en tydlig koppling till regionens miljöstrategiska utvecklingsarbete och inköp samtidigt som det finns ett tydligt politiskt stöd.
Viveca Reimers menar vidare att inköpsprocessens inledande analysfas är av stor betydelse för en lyckad miljöanpassad upphandling. Att skärpa kraven redan från början är en del av nyckeln till framgång:
– Idag är man väldigt fokuserad på vilka miljökrav som ställs i upphandlingen. Det kan visa sig vara krav som alla lever upp till och som egentligen inte bidrar till någon förändring.
En bilupphandling får stå som exempel. Vid en traditionell upphandling upphandlas bilar som uppfyller vissa miljökrav. Vid en motsvarande upphandling i Västra Götalandsregionen identifierar man under analysfasen vad det är man ska upphandla. Där kan man exempelvis ta beslutet att man bara ska upphandla miljöbilar enligt den nationella förordningen. Sedan kan man gå in i upphandlingen och vet då exakt vad det är som ska upphandlas.
En upphandling av handdukar är ett ännu bättre exempel. I det läget kan man på traditionellt sätt ställa miljökrav och upphandla, eller så kan man i analysfasen bestämma att handdukarna ska vara gjorda av bomull som är ekologiskt odlad.
Många gånger tas den extra kostnaden för miljöhänsyn upp i debatten men Viveca Reimers menar att det är fel sätt att se på saken:
– Det är ju inte bara miljö som är kostnadsdrivande. Det är ju egentligen varenda krav som du lägger på din produkt. Så jag ser inte att det här med miljökrav egentligen är någon skillnad jämfört med andra krav som ställs.
Västra Götalandsregionens upphandlingsstrategi handlar mycket om miljöhänsyn men Viveca Reimers avslutar med att peka på den övergripande filosofin som påverkar mycket mer än miljön:
– När man jobbar med miljöanpassad upphandling och inköp är det viktigt att hitta lösningar som gör att man inte konsumerar så mycket. Det är ju bra både för ekonomin och miljön. Att minska konsumtionen genom smarta lösningar är det primära.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer