Bygg- och entreprenadsektorn var först ut igår för samtal i regeringskansliet där bland annat fack- och arbetsgivarorganisationer, Sveriges allmännytta, Upphandlingsmyndigheten och Trafikverket hade bjudits in.
Initiativet leds av Ida Karkiainen, civilminister med ansvar för offentlig upphandling, och Johan Danielsson, bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister.
Ida Karkiainen säger att regeringen har fokus på Ukrainakrisen, men att man även vid ett allvarligt omvärldsläge har ett ansvar att se till att samhället fungerar och utvecklas.
-Dagens rundabordssamtal var mycket givande och visade med stor tydlighet att systemet för att kontrollera att inte oseriösa företag får uppdrag genom offentlig upphandling inte fungerar tillräckligt bra idag.
-Bilden som förmedlades från både branschorganisationer och fackliga parter var ganska samstämmig: fusk och bedrägerier förekommer i branschen och man uppmanade till bättre kontrollmekanismer för upphandlande myndigheter, säger Ida Karkiainen.
Hon tillägger att hon ser frågorna som prioriterade:
-Oseriösa aktörer och skumraskföretag har ingen plats i den offentliga upphandlingen. Skattepengar ska aldrig användas till att dumpa villkor på svensk arbetsmarknad.
Rundabordssamtalen syftar till att motverka oseriösa aktörer i upphandlingar som exempelvis företag som gjort sig skyldiga till brott samt hitta former för hur långa entreprenörskedjor kan motverkas.
Städ- och transportbranscherna har också prioriterats och för dessa anordnar regeringen rundabordssamtal 10 mars och 24 mars.
I Sverige genomförs årligen drygt 18 000 annonserade upphandlingar. Av dessa är cirka hälften så kallade direktivstyrda upphandlingar. Vid denna typ av upphandlingar har det sen den 1 januari 2017, i samband med att den nya lagen om offentlig upphandling (LOU) trädde i kraft, varit obligatoriskt för upphandlande myndigheter att genom kontroll av offentliga bevis säkerhetsställa att en leverantör inte begått vissa listade brott och att den fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter innan tilldelning av ett offentligt kontrakt.
Trots att kontrollskyldigheten nu funnits i över fem år står Sveriges offentliga organisationer fortfarande utan en ändamålsenlig lösning för att genomföra kontrollen. Om en leverantörs företrädare begått något av de listade brotten går överhuvudtaget inte att kontrollera. Det har visat sig att bevis kopplade till betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter inte har varit tillförlitligt tillgängligt över tid. Därutöver finns en frivillig möjlighet att kontrollera om en leverantör har ”kvalificerade ekonomiska svårigheter”. Denna frivilliga möjlighet utnyttjas frekvent av upphandlande myndigheter för att undvika kostsamma leveransavbrott. Även denna kontroll är dock förenad med ett antal praktiska problem.
Hur lång tid till ska det få ta för upphandlarna i Sverige att få tillgång till en ändamålsenlig lösning som matchar deras skyldigheter?