Det framgår av advokat Anna Ulfsdotters trendspaning, som blivit något av en årlig tradition att redovisas under Praxisdagen, arrangerad av Inköpsrådet i Stockholm igår.
Anna Ulfsdotter har hämtat in statistik från Domstolsverket, som visar att andelen prövningstillstånd i kammarrätterna minskar kraftigt till 10,6 procent.
Det kan jämföras med som lägst 15,9 procent (2022) under de senaste åren.
Anna Ulfsdotter ser utvecklingen som bekymmersam och tycker att 20-25 procent vore rimligt.
– Vi behöver praxis – att få svar på vissa frågor. Det man kan konstatera är de stora skillnaderna mellan kammarrätterna där Jönköping och Sundsvall drar upp snittet, men där Göteborg ligger så lågt som 6,3 procent, säger Anna Ulfsdotter.
Trendspaningen visar också att andelen LOU-mål med bifall för leverantörerna var 7,1 procent under första halvåret 2024.
Det är i linje med de senaste två åren, men historiskt låga nivåer.
– Tidigare har man talat om en fördelning 80-20 så det är väldigt stor skillnad, säger Anna Ulfsdotter.
– Ett problem är att det blivit svårare för en leverantör att få insyn i upphandlingsprocessen. Förr kunde man få ut ganska mycket när man begärde ut vinnande anbud, nuförtiden betydligt mindre och det beror ju till viss del på att leverantörerna blivit bättre på att begära sekretess.
Anna Ulfsdotter menar att både domstolar och upphandlade myndigheter borde tänka till om utvecklingen.
-Det finns ändå rättsfall från EU-domstolen som slår fast rätten till en effektiv överprövning.
Av statistiken framgår även att antalet inkomna LOU-mål till förvaltningsrätterna ser ut att hamna på ungefär samma nivå som 2023, knappt 3000.
Praxidagen arrangeras även i Göteborg 26 november.
I fråga om sekretess och öppenhet får leverantörerna lära sig att ligga som de bäddar. Vinner dem, ja då är allt i det egna anbudet superduperhemligt. Förlorar dem, ja då gnälls det ideliga över att inte mer av det vinnande anbudet lämnas ut. Ni får den verklighet ni jobbar för, varken mer eller mindre.
@Erik Det är inte anbudsgivarnas sak att vara normgivningsmakt utan det ankommer på lagstiftaren har vara tydlig med OSL om vad som ska skyddas och inte samt av domstolarna att förhålla sig objektivt och sakligt vid tillämpningen.
Tyvärr gör domstolarna det alldeles för lätt för sig genom att tillåta sekretess trots att det inte ens i teorin går att formulera ett scenario där anbudsgivaren i fråga lider konkret skada av ett utlämnande av uppgiften.
Mycket klokt Jakob och dessutom sant.
@Jakob Waldersten, om domstolarna bedömning är fel får man väl överklaga? Att kvälja dom i ett kommentarsfält lär knappast hjälpa. Att leverantörerna inte ser sin egen del i ett skede lär knappast hjälpa, senast jag kollade var det inte domstolarna som överklagade enskilda myndigheters sekretessbeslut.
Som upphandlare kan man ju glädjas åt att vi som kollektiv oftast får rätt. En del överprövningar som vunnit bifall historiskt har ju varit av karaktären att leta, affärsmässigt betydelselösa, formfel i efterhand och sedan överpröva på dessa vilket ju blivit väsentligt svårare till följd av preklusion.
Däremot måste jag säga att det finns områden inom upphandling där jag återkommande ser brister, men där det är svårt för leverantörer att nå framgång. Det rör dels oproportionerliga leveransvillkor av olika slag och dels kvalitativa utvärderingsmodeller som lämnar ett i mitt tycke på tok för stort subjektivt utrymme.
Vad gäller Annas tankar kring kopplingen till sekretess är jag tveksam om det spelar in så värst mycket. För större upphandlingar har omfattningen av sekretessen i mitt tycke varit rätt konstant senaste 10 åren.