Enligt Betalningsförordningen ska svenska myndigheter avropa betaltjänster enligt ramavtal som har träffats för statens räkning. Det betyder bland att rangordningen i avtalen ska följas.
Att döma av den utvärdering som Riksgälden gjort av ramavtalet för betalningstjänster, som trädde i kraft i april 2011, fungerar detta bra. Nio av tio myndigheter följer rangordningen.
Av de omkring 140 myndigheter som har färre än 30 000 betalningar per år har ungefär 90 avropat tjänstepaketet hos Danske Bank som är rangordnad nummer ett. Ett femtontal myndigheter med kontanthantering har frångått rangordningen, vilket är juridiskt korrekt.
Ungefär 20 myndigheter håller på att byta eller har för avsikt att byta bank. Tio myndigheter som är kunder hos Statens Servicecenter byter nu under våren till Danske Bank. Länsstyrelsernas byte blir klart under året.
Bland myndigheterna med fler 30 000 transaktioner per år följer ungefär 80 rangordningen eller har bra argument för att frångå denna. Många myndigheter har av olika anledningar dock ännu inte helt fört över alla betalningar till den nya ramavtalsleverantören.
Upphandlingen beskrivs som mycket positiv för staten. Snittkostnaden för en betalning har gått ner från 2 kronor år 2003 till cirka 50 öre år 2012. Detta är tack vare den konkurrens mellan bankerna som ramavtalet skapat.
Riksgälden administrerar sammanlagt tre ramavtal inom området. Utöver betalningstjänster upphandlas kort och resekontotjänster samt kontantkort. En ny upphandling av kontantkort (förbetalda korttjänster) har just inletts och kommer att annonseras i mars.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer