Upphandlingsmyndigheten ger offentliga aktörer stöd i deras arbete med att ställa miljökrav på upphandlade varor och tjänster genom en databas med förslag på krav som kan ställas, så kallade hållbarhetskriterier.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har låtit Miljöinstitutet IVL granska stödet och deras granskning visar att många kriterier blivit inaktuella. Mer än hälften av kriterierna är från 2014 eller ännu äldre. Dessutom anses de ofta inte ambitiösa nog för att bidra till miljöutvecklingen i kommuner, landsting och regioner. Två av tre kriterier är endast på en så kallad basnivå, som inte driver på förbättringar hos leverantörerna.
– Genom att ställa bra och ambitiösa miljökrav kan såväl myndigheter som kommuner, landsting och regioner skynda på utvecklingen av ett miljövänligt Sverige. Vi förväntar oss att Upphandlingsmyndigheten förbättrar sitt stöd för klimatsmarta inköp, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.
SKL sammanfattade sina synpunkter i en en hemställan till Upphandlingsmyndighten (pdf) från kommuner, landsting och regioner på innehållet i hållbarhetskriterierna och hur de arbetas fram.
Nu kommer Upphandlingsmyndighetens med ett skriftligt svar (pdf) där man lyfter fram att arbetet med hållbarhetskriterierna är dessutom en särskilt prioriterad uppgift i år. De håller med SKL om att det är viktigt att kriterierna är aktuella och relevanta.
– Vi har tagit fram en ny förvaltningsplan och kommer att gå igenom samtliga våra miljökriterier vart tredje år. Då kontrolleras att innehållet är uppdaterat och om kriterierna är drivande eller ska revideras alternativt avvecklas. Vi kommer även bli tydligare kring när kriteriet senast har uppdaterats så inga tveksamheter finns kring detta, säger Annie Stålberg, enhetschef på hållbarhetsenheten på Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndigheten pekar på att de har över 600 hållbarhetskriterier i sin databas. Genomgången av dessa sker med hjälp av en prioriteringsmodell. Enligt myndigheten kommer kriterier med stor miljöpåverkan och som omfattar stora upphandlingsvolymer att gås igenom först. Även kriterier som används i stor omfattning är högt prioriterade.
Just nu pågår arbete med kriterier inom flera områden, och Upphandlingsmyndigheten har hörsammat en av SKL:s direkta önskemål.
– Bland annat fokuserar vi mycket på sjukvårdens förbrukningsartiklar och uppdatering av dessa kriterier pågår för flera olika produkter. Under våren kommer flera av dessa kriterier att skickas ut till intressenter för externa synpunkter, så då hoppas vi att många har möjlighet att kommentera våra kriterier, säger Annie Stålberg.
Dessutom pågår uppdateringar av datorer och bildskärmar, läkemedel, engångstextilier inom vården, inomhusbelysning, utomhusbelysning och byggkriterierna. Upphandlingsmyndigheten tar även fram nya kriterier för simhallar och under året kommer en rad områden att påbörja uppdatering.
Annie Stålberg menar att ambitionen är att Upphandlingsmyndighetens stöd ska kunna fungera för de flesta upphandlande enheter, oavsett storlek. För att passa olika miljöambitioner finns hållbarhetskriterier på olika nivåer (bas-, avancerad- och spjutspetsnivå).
– Redan basnivån gör stor miljönytta. För flera produktgrupper motsvarar basnivån den nivå som miljömärkningen har, vilket driver marknaden framåt, säger Annie Stålberg.
Kriterierna är, enligt henne, framtagna i en öppen och kvalitetssäkrad process i samarbete med expertgrupper. Dessa består av representanter från branschorganisationer, miljöorganisationer, näringsliv, stat, landsting och kommun vilket gör kriterierna brett förankrade. För att utveckla kriterier i absolut framkant är det dock nödvändigt att göra prioriteringar.
– Spjutspetskriterier finns där de är relevanta och gör mest nytta, något som varierar mycket från område till område. Våra spjutspetskriterier finns därför inte inom alla områden. Dock ser vi andra sätt att bidra till högre ambitionsnivåer. Vi vill gärna uppmuntra till att fler vågar utveckla sina miljöanpassade inköp och tar därför tacksamt emot samt sprider goda exempel och lärdomar, säger Annie Stålberg.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer