Chattroboten, som passade nog döpts till Louis, bygger på samma AI-teknik som uppmärksammade ChatGPT.
Enligt Hannes Dernehl, vd och medgrundare av programvaruföretaget Tendium som står bakom tekniken, är syftet att stärka konkurrensen genom att göra det enklare för företag att delta i upphandlingar.
Chattroboten uppges kunna svara på frågor om reglerna kring offentlig upphandling och förklara juridiska begrepp. Förutom LOU och LUF har den även lärt sig en rad andra lagar, förordningar, tillkännagivanden och EU-direktiv som påverkar offentliga upphandlingar.
Tendium väljer dock att slänga in en brasklapp.
– Svaren ska inte ses som en heltäckande rättslig bedömning, utan snarare som en första juridisk fingervisning. Ibland kan svaren från Louis räcka, men allt som oftast måste man göra en mer omfattande självständig utredning, eftersom svaret på en fråga kan skilja sig åt beroende på situationen i det enskilda fallet, säger Saga Stockman, jurist på Tendium.
I användarvillkoren för chattroboten friskriver sig Tendium från allt ansvar för robotens svar och skriver att den ge fel svar och att den varken motsvarar eller ersätter juridisk rådgivning.
I framtida versioner ska Louis även kunna hänvisa till och dra slutsatser från relevanta rättsfall.
Hur bra är då Louis? Upphandling 24 har testat den.
När finns Louis tillgänglig och var får jag som myndighet tag på denna?
Hej Martin. Det finns en klickbar länk i första raden av artikelns brödtext, ordet “Louis” i blått.
Kan roboten svara på frågan hur många tusentals timmar landets upphandlare årligen lägger på att lämna ut tilldelningsinformation till Tendium?