Den senaste mer genomgripande reformeringen av mutbrottslagstiftningen skedde år 1977. Efter kritik mot att lagstiftningen är otillgänglig och svår att tillämpa vill regeringen nu se reformer på området.
– Mutlagstiftningen har varit otydlig och har inte kunnat användas i många sammanhang, bekräftar justitieminister Beatrice Ask, som säger att ett förslag till förändringar nu ska överlämnas till lagrådet för granskning.
Förslaget, som bygger på en utredning som presenterades år 2010, ska ge en tydligare reglering och skapa förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning. Dessutom straffbeläggs ytterligare vissa korruptionshandlingar.
Regeringens förslag innebär bland annat att den krets av personer som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas till att omfatta även exempelvis konsulter. Straff ska nu kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare.
Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Därigenom träffas bland annat det fallet att en närstående till en beslutsfattare tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet.
Enligt en annan ny regel ska straff kunna dömas ut för vårdslös finansiering av mutbrott. Ansvar ska till exempel träffa en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer