Sitter du i öppet landskap? Pratas det runt dig samtidigt som du ska sitta och skriva?

Faktum är att det är bland det som stör dig mest enligt en ny avhandling som lades fram i dagarna av Marijke Keus van de Poll, forskare inom miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Bakgrundsprat som man inte uppfattar så mycket av och mer är som en ljudmatta är inte så illa.

– Om man inte förstår någonting, om många människor pratar samtidigt så att det bara blir babbel, då störs man inte lika mycket som när det bara är en eller några få personer som pratar, säger Marijke Keus van de Poll, i en kommentar.

Värre är det när man kan uppfatta ord och meningar. Det går helt enkelt inte att koppla bort det då förklarar hon.

Ljuden kommer in i hjärnan även om man försöker ignorera dem.

Att det blir extra svårt att hantera pratet när man skriver beror inte bara på att uppmärksamheten sticker i väg på ett sidospår utan också på att hjärnan börjar analysera det språk man hör automatiskt – och det krockar med de processer som behövs för att kunna skriva.

Så vad kan man då göra åt det?

Ett sätt som Marijke Keus van de Poll tittat på är att lägga på brus som maskerar arbetskamraternas prat. Det fungerar rätt bra men i gengäld ogillar många att arbeta i mycket ljud och brus. Ljud av vatten, vågor eller ljud av fler människor som pratar samtidigt fungerar bättre.

– Båda var mer effektiva alternativ och mera uppskattade än brusljud, men babbelljudet var mest effektivt. Om man bara hörde en massa babbelljud så presterade man lika bra som i tystnad, säger hon.

Men allra mest uppskattat är trots allt det kanske mest självklara – tystnad. Marijke Keus van de Poll vill inte döma ut öppna kontorslandskap men lyfter ändå fram betydelsen av tysta rum eller tysta zoner.

– Slutsatsen vi drar är att bakgrundspratet är ännu mera störande än vad vi tidigare har trott och att man behöver tysta arbetsmiljöer för att kunna skriva.