Det ställs tuffa krav på dem som vill få Stockholms läns landstings förtroende att driva ambulanssjukvård efter kommande årsskifte. Hälso- och sjukvårdsnämnden är angelägen att skapa en effektiv vårdkedja med bland annat specialistutbildad personal i alla ambulanser.
Vänteperioden från det att patienten ringer till larmcentralen till dess att ambulans är framme kommer att mätas och redovisas i flera delar. På så sätt får alla de som är inblandade i kedjan möjlighet att trimma sin del av processen.
Vid utvärderingen viktas pris till 75 procent och kvalitet till 25 procent. Detta är en skillnad jämfört med tidigare upphandling där priset var ensamt avgörande
Ett viktigt område i upphandlingen är att öka samarbetet i kedjan för att utveckla det medicinska omhändertagandet. Det ställs även miljökrav på de sammanlagt 61 ambulanser som kommer att finnas efter upphandlingen. Andelen förnyelsebart bränsle ökas stegvis för varje år och ska mot slutet av avtalsperioden vara 60 procent.
Länets ambulansverksamhet är idag uppdelad på sju geografiska områden som sköts av tre privata leverantörer samt landstingsägda Aisab. En anbudsgivare har möjlighet att få avtal för att verka i högst tre områden. Via direktavtal behåller Aisab ansvaret för de två områden de redan och företaget fortsätter också att transportera avlidna mellan till exempel hem och bårhus.
Sista dag för anbud är den 4 april. Till sommaren räknar förvaltningen med att de ska stå klart vilka leverantörer som får femårsavtalen och inom vilka områden de ska verka.
Stockholms läns landstings ambulanser genomförde under fjolåret 145 300 uppdrag till en kostnad av 360 miljoner kronor. Utöver Aisab körs ambulanser av Falck, Samariten och Sirius.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer