Ytterligare ett steg har tagits på vägen mot ett nytt regelverk för upphandlingar inom försvars- och säkerhetsområdet. Regeringen har just överlämnat en remiss till lagrådet med förslag till ny lag som ska kunna användas vid särskilt känsliga upphandlingar.
Den föreslagna lagen följer i stort sett den struktur som finns i nuvarande upphandlingsregler. Skillnaden är att större flexibilitet skapas i upphandlingar av material och tjänster som är så känsliga att de vanliga, civila EU-direktiven inte kan användas.
Utgångspunkten för den nya lagen är EU-direktivet 2009/81/EG som reglerar upphandling inom försvars- och säkerhetsområdet. Tanken är att reglerna ska användas för införskaffande av till exempel militär utrustning och komponenter, utrustning som är av känslig karaktär och byggande av lokaler för militära ändamål.
Den nya lagen öppnar för inköpscentraler och ger möjlighet att teckna ramavtal på upp till sju år. Upphandlande myndigheter ges även möjlighet att ställa nya och skärpta krav på sina leverantörer.
Dessa krav handlar främst om försörjningstrygghet för att trygga tillgången till viktiga produkter såväl i fred som under höjd beredskap eller andra svåra förhållanden. I och med att känslig information behöver kunna hanteras på ett korrekt och säkert blir det också fritt fram att ställa långtgående krav på informationssäkerhet vid till exempel förvaring av handlingar.
I sitt remissvar kritiserade Konkurrensverket den föreslagna maxnivån på upphandlingsskadeavgiften. Verket ansåg att 10 miljoner kronor är en altför låg summa med tanke på de betydande kontraktsvärden som det ofta är fråga om vid försvarsupphandlingar, men fick inget gehör för denna invändning.
Regeringen vill att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer