Nu är ”nya” EU-parlamentets arbete i gång efter valet i juni och sommaruppehållet.
De närmaste fem åren tänker de svenska parlamentarikerna jobba för att minska prisfokuseringen, bekämpa den växande arbetslivskriminaliteten och reducera byråkratin så att fler leverantörer kan lämna anbud.
Det framgår av en enkät som Upphandling24 skickade till de tre partier* som har ordinarie ledamöter i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, det utskott som har hand om upphandlingsfrågorna. Totalt har utskottet 52 ordinarie ledamöter.
1. VILKEN ÄR DIN VIKTIGASTE UPPHANDLINGSFRÅGA?
Arba Kokalari, Moderaterna: Jag kommer fortsätta att arbeta för att riva byråkrati, göra det enklare att välja grönt och underlätta för att fler företag och entreprenörer med hållbara och gröna affärsmodeller får bättre möjlighet att konkurrera på EU:s inre marknad.
Johan Danielsson, Socialdemokraterna: Att bekämpa den växande arbetslivskriminaliteten. Polisen varnar för att stora summor hamnar hos kriminella företag och organiserade brottsnätverk. EU:s upphandlingsregler måste därför ändras. Sociala krav som ställs i offentlig upphandling ska följas upp, leverantörer måste kontrolleras och antalet underleverantörsled begränsas. Det ska vara obligatoriskt att ställa sociala och miljömässiga krav vid offentlig upphandling. Vi måste ta tillbaka kontrollen över svensk arbetsmarknad från skitföretag och kriminella.
Hanna Gedin, Vänsterpartiet: Jag vill ändra i EU-reglerna om offentlig upphandling. Att det enda kravet idag är lägsta pris och att det är det som är styrande vid upphandling får omfattande och negativa effekter på svensk arbetsmarknad och på kvaliteten i välfärden. Skattepengar ska användas klokt och inte leda till att löner, villkor och kvalitet dumpas.
2. HUR SKA DU ARBETA MED FRÅGAN?
Arba Kokalari, Moderaterna: Jag kommer arbeta tillsammans med min partigrupp EPP, som är den största partigruppen i parlamentet. Och jag kommer också söka stöd över partigränserna, för jag tror att de andra svenska parlamentarikerna delar uppfattningen att vi måste underlätta de gröna upphandlingarna, minska byråkrati, underlätta konkurrens och förenkla för småföretagen.
Johan Danielsson, Socialdemokraterna: Jag sitter som förste vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet och ersättare i inre marknadsutskottet. Det ger mig goda möjligheter att trycka på i dessa frågor.
Hanna Gedin, Vänsterpartiet: Jag tänker jobba för en översyn av direktivet om offentlig upphandling. Det var länge sedan det reviderades och fackföreningsrörelsen men även revisionen ligger på för att ändra direktivet.
3. VAD VILL DU SÄGA TILL SVENSKA UPPHANLDARE?
Arba Kokalari, Moderaterna: Alla som jobbar med offentlig upphandling vet bättre vad som funkar och vad som inte funkar än politiker. Jag välkomnar all feedback vi kan få för att minska byråkratin så mycket som möjligt och underlätta för gröna upphandlingar.
Johan Danielsson, Socialdemokraterna: Hör gärna av er om ni har idéer på hur kampen mot arbetslivskriminalitet, fusk och utnyttjande kan stärkas. När jag är ute på verksamhetsbesök möter jag ofta en otrolig frustration från upphandlare som vill agera mot oegentligheter men känner sig begränsade av gällande regelverk. Så ska det inte behöva vara.
Hanna Gedin, Vänsterpartiet: Tack för ert jobb, jag vet att det ofta är snårigt och svårt att jobba med upphandling. Jag hoppas att ni i era upphandlingar och jag i lagstiftningsprocessen kan se till så att upphandlingar leder till bättre arbetsvillkor, högre miljöstandard och respekt för mänskliga rättigheter.
*Sveriges tredje ordinarie ledamot, socialdemokraten Adnan Dibrani, hänvisade till partikollegan Johan Danielsson som är ersättare i samma utskott, eftersom han ”har ansvar för upphandlingsfrågorna”.
Det känns ju lite så där att en av kandidaterna som ska driva upphandlingsfrågor i EU säger och tror: “Att det enda kravet idag är lägsta pris och att det är det som är styrande vid upphandling får omfattande och negativa effekter på svensk arbetsmarknad och på kvaliteten i välfärden.”
Jag vet inte hur många gånger jag fått förklara att om lägsta pris gäller som utvärderingsgrund, så bygger det ALLTID på att en mängd obligatoriska krav är ställda och först måste uppfyllas.
Som sagt, och en utvärdering enligt bästa förhållandet mellan pris och kvalitet innebär alltid en möjlighet för en anbudsgivare att kompensera en lägre erbjuden kvalitet i utbyte mot ett lägre pris.