Ser slutet på speciellt halvår

Ulrika Sjöholm redovisade arbetet under avropadagen, som anordnas av Statens inköpscentral under fredagen.

Tillsammans med Jenny Jensen så har hon delat ordförandeskapet för arbetsgruppen genom ledning från finansdepartementets enhet för offentlig upphandling.

– Trenden generellt sedan nya EU-kommissionen tillträdde 2019 är en markant ökning av rättsakter på andra områden som innehåller upphandlingsbestämmelser, säger Ulrika Sjöholm.

– Exempel från tidigare är direktiven för tillgänglighet och rena fordon. Det har varit några få men nu ser vi att det byggs på väldigt snabbt.

– I EU-arbetet och lagstiftningen är det märkbart med ett stort intresse att använda upphandling som ett verktyg för att genomföra politik på andra områden.

Ulrika Sjöholm pekar på två grundläggande förändringar:

– Bestämmelserna på upphandlingsområdet blir alltmer tvingande. Tidigare har det funnits en hel del ventiler där inriktningen mer varit att främja en utveckling än tvång.

– Det blir också mer detaljstyrt än tidigare. Istället för att visa hänsyn så säger man att just de här kraven ska ställas eller att man ska vikta på det här sättet.

Miljö, sociala hänsyn, försvar och handel är några områden med lagförslag som arbetsgruppen för offentlig upphandling – 1 av mer än 150 grupper under Sveriges ordförandeskap – hanterat sedan 1 januari.

Ulrika Sjöholm ser ett mönster med mer av samordnade upphandlingar.

– Det är snarast en möjlighet för medlemsländerna. Kommissionen kan hjälpa till att upphandla så att flera länder kan avropa, alternativt finansiera upphandling som medlemsländer genomför gemensamt.

– Exempel på det här området är Edirpa inom försvarsområdet för att boosta industrin på EU:s inre marknad samt Chips act gällande halvledare som kritisk resurs och att göra den inre marknaden mindre beroende av producenter i andra delar av världen.

Arbetsgruppen för offentlig upphandling fungerar som en form av forum för att diskutera upphandlingsfrågor och aktuella lagförslag mellan medlemsländerna och där Sverige sätter agenda under ordförandeperioden fram till 30 juni.

– Vi har bara två möten – ett som hölls i mars och ett kommande i slutet av juni. Det är ganska blygsamt jämfört med andra grupper men kräver ändå mycket planering, säger Ulrika Sjöholm, som konstaterar att det varit en ganska speciell tid ”mellan januari och juni”.

Det svenska ordförandeskapet innebär att leda arbetet i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet, för att tillsammans med EU-kommissionen och EU-parlamentet forma unionens lagar och politik

Arbetet har en indelning på tre nivåer – ministermöten, ambassadörsmöten samt arbetsgrupper med ansvar för tekniska frågor som rör olika förhandlingar mellan EU:s parter.

Finansdepartementets enhet för offentlig upphandling är en del av civilminister Erik Slottners ansvarsområde med personalresurser motsvarande sex heltidstjänster.

Förutom EU-frågor har enheten med ytterligare tre huvudområden: nationell lagstiftning, policyfrågor och styrning av Upphandlingsmyndigheten.