SKL-kritik mot miljökriterier från Upphandlingsmyndigheten

"Vi förväntar oss att Upphandlingsmyndigheten förbättrar sitt stöd för klimatsmarta inköp", säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges Kommuner och Landsting, som låtit granska det stöd som myndigheten ger.

Upphandlingsmyndigheten ger offentliga aktörer stöd i deras arbete med att ställa miljökrav på upphandlade varor och tjänster genom en databas med förslag på krav som kan ställas, så kallade hållbarhetskriterier.

SKL har låtit Miljöinstitutet IVL granska stödet och deras granskning visar, enligt SKL, att många kriterier blivit inaktuella. Mer än hälften av kriterierna är från 2014 eller ännu äldre. Dessutom anses de ofta inte ambitiösa nog för att bidra till miljöutvecklingen i kommuner, landsting och regioner. Två av tre kriterier är endast på en så kallad basnivå, som inte driver på förbättringar hos leverantörerna.

– Genom att ställa bra och ambitiösa miljökrav kan såväl myndigheter som kommuner, landsting och regioner skynda på utvecklingen av ett miljövänligt Sverige. Vi förväntar oss att Upphandlingsmyndigheten förbättrar sitt stöd för klimatsmarta inköp, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.

SKL har sammanfattat synpunkter i en en hemställan till Upphandlingsmyndighten (pdf) från kommuner, landsting och regioner på innehållet i hållbarhetskriterierna och hur de arbetas fram. De uppmanar Upphandlingsmyndigheten att samarbeta med kommuner, landsting och regioner genom att involvera dem tidigt i framtagande av nya hållbarhetskriterier genom att inrätta bra plattformar för dialog.

De vill också att myndigheten håller hållbarhetskriterierna uppdaterade. Enligt SKL behöver kriterier som inte uppdaterats på fyra år ses över och ta bort de som blivit föråldrade.

SKL vill också att upphandlingsmyndigheten höjer ambitionsnivån genom att ge fler förslag på hur offentliga aktörer kan ställa krav som driver på mot mer miljövänliga varor och tjänster.

Dessutom uppmanas myndighet att tydliggör vilka krav som ger störst miljönytta samt ta fram hållbarhetskriterier på fler områden inom vården.

Landsting och regioner efterlyser kriterier för sjukvårdens förbrukningsmaterial och vill att kriterierna för medicinsk-teknisk utrustning uppdateras.