Anja Clausin har varit generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten sedan juni förra året och har dessförinnan ansvarat för inköpen inom Försvarets Materialverk, FMV, vilket betyder att hon har god kännedom och förståelse för att vara förberedd när krisen eller kriget kommer.
Hon betonar att upphandlare idag många gånger arbetar i utmanande kontexter sett till det säkerhetspolitiska läget, världsekonomi och arbetslivskriminalitet – samtidigt som inköparna har höga förväntningar på sig både från den egna organisationen och från medborgarna om att skattemedlen används väl och fungerar i såväl fred som krig.
– Inköp bör alltid betraktas som strategiskt viktiga, understryker hon.
Sveriges offentliga inköp uppgår till 921 miljarder årligen, vilket motsvarar 18 procent av BNP. Jämfört med övriga OECD-länder är Sveriges andel högre, snittet ligger på 12 procent. Inköpsmarknaden är till stor del globaliserad där stora internationella kontrakt kan åstadkomma stor påverkan.
– Vi har sett vissa förändringar i inköpsmönstren från “just in time” till “just in case”, säger Anja Clausin, vilket för henne in på dagens andra kärnpunkt i anförandet vid SOI:s årskonferens – beredskap och att säkerställa försörjningskedjorna i den egna organisationen, att samhällsviktiga varor och tjänster fungerar under kris – ett arbete som kräver att hela organisationen involveras. Den enskilde upphandlaren kan inte ensam ansvara för organisationens beredskap.
– Beslutsfattare måste skapa förutsättningar, hela organisationen behöver involveras. Näringslivet har en avgörande del i totalförsvaret och Nato-medlemskapet ställer krav på oss, säger hon och ger samtidigt ett medskick till upphandlarna:
– Öva, öva, öva!
Några tips för att komma igång med att öka försörjningstrygghet i upphandlingar:
– Identifiera dina viktigaste avtalsområden/kategorier
– Analysera försörjningskedjornas sårbarhet för dessa kategorier.
– Säkerställ avtalstäckning för dessa kategorier.
– Överväg behov av krav på försörjningstrygghet och beredskap i aktuella upphandlingar
– Ställ relevanta krav och avtala om försörjningstrygghet.
Anja Clausin betonade också vikten av avtalsuppföljning som ett viktigt verktyg för att komma åt oseriösa aktörer på den offentliga marknaden.
– Oseriösa aktörer är ett växande problem. Vi ser att tydliga processer, riskbedömningar och kontroller är viktiga verktyg för att dessa aktörer inte ska vinna kontrakt. Att följa upp tror vi är nyckeln.
Vi som jobbar i kommunen måste fokusera på invånarnas behov, inte på att köpa försvarsmateriel. Känns som att Clausen har dålig koll på vårt uppdrag.
Vi upphandlare kan sällan påverka vad som ska köpas utan det åligger respektive chef att hantera sina anskaffningsbehov och politikerna kan komma med direktiv och förslag, därefter kan vi ombesörja så upphandlingen sker korrekt.
Håller med “Upphandlare”, Clausen har dålig koll på hur det fungerar ute i verkligheten.
Det är väl heller ingen nyhet att “inköp bör alltid betraktas som strategiskt viktiga”.
Hur många av oss har inte tjatat om detta de senaste 10-15 åren?
Så länge vi i många myndigheter fortfarande ligger som en stödfunktion och uppdragsstyrd och inte som en strategisk funktion direkt under högsta ledningen och ofta med chefer som inte kan eller förstår komplexiteten i inköps- och upphandlingsfrågor går utvecklingen långsamt.
Kanske UHM ska lägga mer krut på att jobba med att påverka arbetet med att skapa en “Ändamålsenlig inköpsorganisation”?