Nobelpriset i fysiologi tillägnas tre forskare som visat hur viktig vår inre klocka är för att vi ska vara vakna under dygnets ljusa timmar och sova på de mörka.
I Sveriges skolor har vi sedan länge noterat trötthet och brist på koncentration som inte bara hör ungdomen till. Många skärmar lockar barnen att vara inomhus i stället för att som förr vara ute och leka, skärmarna håller dem också vakna långt inpå kvällen i stället för att som förr somna strax efter nio.
Vi vet att ljudnivå, temperatur och ljusets styrka har betydelse för arbetsmiljön och mätenheter som Decibel, Celsius och Lumen har vi alla en relation till.
Men mätenheten för färgtemperatur är nästan okänd. Vad vi borde lära oss är att 3 000 Kelvin är ett värmande och lugnande varmvitt ljus som passar bra inför sänggåendet, medan 5 000 Kelvin är vitt och uppiggande och ett ljus som passar bra på dagen.
Därför är det oroande att det i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning inte finns ett ord om färgtemperatur.
Det handlar enbart om praktiska egenskaper; man ska se vad man gör, inte bli bländad och ”belysningen ska anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer”.
Arbetsmiljöverket noterar dock att dagsljus är positivt för hälsotillståndet, men dagsljus fås via fönster, inte via dagsljusvit belysning.
Men vad gör vi med alla skolsalar som har små eller inga fönster, eller djupa lokaler där dagsljuset inte når längre än några meter?
Inomhusbelysning kan ha dagsljusvitt ljus, men verkets checklistor för arbetsmiljön i förskolor och skolor innehåller överhuvudtaget inte ämnet belysning.
Bristen på centrala anvisningar för dagsljusbelysning inomhus gör att landets kommuner inte ställer krav på dagsljusvit belysning. Sisab, Stockholms stads fastighetsbolag, till exempel, föreskriver i sina kravspecifikationer för färgtemperatur i skolsalar 3 000 Kelvin som lämpligt.
En så låg färgtemperatur kallas varmvit och signalerar till kroppen att det inte är dag och att sömnigheten därför kan få dröja sig kvar. Den behagliga varmvita färgtonen är lämpad för skymning och sänggående, inte för jobb och studier.
Den svenska sömn- och stressforskaren Arne Lowden, Stressforskningsinstitutet, har bland andra visat att det vita dagsljuset behövs eftersom det berättar för kroppen att det är dag och ser till att produktionen av sömnhormonet melatonin upphör.
Då kvällen kommer dämpas ljuset och kroppen förbereder natten genom att återigen frigöra melatonin. Den tydliga växlingen från dag till natt är en förutsättning för god sömn.
Skolelever som redan tidigt på morgonen utsätts för dagsljusvitt ljus presterar bättre under dagen.
Vi har vid våra besök i skolor blivit förvånade över den varmvita ljusmiljön och den omedvetenhet som finns om ljusmiljöns betydelse för elevernas prestationsförmåga. Färgtemperaturen ligger ofta under 3 000 Kelvin, vilket är klart under dagsljusnivå.
Arbetsmiljöverkets skrivning om dagsljus via fönster har dessutom ingen praktisk betydelse eftersom vi kunnat konstatera att det finns gott om fönsterlösa rum i landets skolor.
Arbetsmiljöverket bör skyndsamt uppdatera sina föreskrifter om arbetsplatsers och skolsalars ljusmiljö så att:
•verket ställer krav på belysningsstyrka
•verket ställer krav på färgtemperatur och att dagsljusvitt blir ett av kraven
•checklistorna för förskolors och skolors arbetsmiljö upp-
dateras med punkter om belysning
Regeringen har precis beslutat om fler sovmorgnar och två timmar extra gymnastik per vecka för att öka elevernas inlärningsförmåga. Det kommer att göra nytta, men helt avgörande kan vara om Arbetsmiljöverket tog åt sig av nyare forskning och uppdaterar sina anvisningar så att barnen är pigga under dagtid och sover på natten.
Det verkar finnas ett samband mellan mer inomhusvistelse och sämre studieresultat. Arbetsmiljöverket kan bryta den utvecklingen genom att modernisera föreskrifterna.
Ulf Gustafsson
vd, Mondeverde
belysningslösningar
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer