I sitt remissvar på upphandlingsutredningen poängterar Statskontoret redan från början hur den svenska förvaltningsmodellen ser ut. Den består av fristående myndigheter och hög grad av delegering till respektive myndighetsledning att leda och utveckla verksamheten.
Mot den bakgrunden ifrågasätts utredningens skrivningar om hur myndigheter och kommuner internt ska organisera sin upphandlingsverksamhet. Statskontoret menar att frågor kring hur upphandling organiseras är och bör vara en delegerad uppgift till myndigheter och kommuner.
Förhoppningen är dock att tvärsektoriella frågor som offentlig upphandling i en delegerad förvaltningsmodell ges ordentlig uppmärksamhet vid beredningen av betänkandet.
Statskontoret delar uppfattningen att det finns att behov av att utveckla insamlingen av upphandlingsstatistik. Förslagen om ökade beloppsgränser för direktupphandling tillstyrks också – om än med viss tvekan.
Det noteras att det finns studier som visar på att en beloppshöjning leder till sämre konkurrens och ökade svårigheter för nyföretagare. Höga transaktionskostnader i kombination med det faktum att direktupphandlingsgränserna är högre i övriga nordiska länder får Statskontoret att säga ja.
Förslaget om att upphandlingsfrågor borde flyttas från socialdepartementet till finansdepartementet ifrågasätts. Det noteras att upphandlingsfrågorna fram till hösten 2010 låg under just finansdepartementet – och de brister som utredningen uppmärksammar bör alltså ha uppstått även då.
Statskontoret säger sig sakna underlag nog för att kunna ta ställning till upphandlingsstödets placering.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer