Synnerlig brådska – att fixa badplats

Stockholms stad ansåg att man kunde direktupphandla ett badplatsbygge med hänvisning till särskild brådska. Förvaltningsrätten håller inte med och vill heller inte att avtalet ska bestå eftersom ett utomhusbad knappast kan beskrivas som tvingande hänsyn till ett allmänintresse.

Citybadplatsen vid Tanto i Årstaviken har blivit en besöksframgång. Fast rent upphandlingsmässigt ligger beskrivningen magplask närmare till hands.

Kommun avropade badplatsbygget, till ett värde på 1,9 miljoner kronor, på ett avtal med Bryggkompaniet för fortlöpande underhållsarbeten på fasta bryggor och pontoner för båtsporten i Stockholm. Det går enligt förvaltningsrätten inte för sig.

Pontech tog juridisk assistans från den näringslivet närstående organisationen Konkurrenskommissionen för att överklaga upphandlingen. Företaget fick rätt på alla punkter.

I sin argumentation hävdar Stockholms stad dessutom att ”synnerlig brådska” förelåg. Man ville ha badet klart till badsäsongen. Klagande part ansåg att för sin del att det inte fanns något oavvisligt samhälleligt behov av ett nytt utomhusbad i Stockholm.

Företaget menade att behovet inte var så trängande att tidsfristerna vid ett annonserat upphandlingsförfarande skulle kunna ha hedrats. Utomhusbadet kan knappast inbegripa sådana exceptionella omständigheter att avtalet ska få bestå.

Förvaltningsrätten håller med om att det inte går att hänvisa till den typen av brådska. Även om platsen inte utsågs förrän i maj, detta på grund av att utredningen om lämplig plats drog ut på tiden, godkändes planerna för badet redan i november 2013.

I domen (pdf) ogiltigförklaras att avtalet mellan Stockholms stad och Bryggkompaniet.