Stadsfastighetsförvaltningen i Göteborg ställer krav på kollektivavtal i en upphandling, vilket enligt både Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten strider mot proportionalitetsprincipen i LOU.
Bakgrunden är ett politiskt beslut i kommunfullmäktige. I 2023 års budget för Göteborgs stad, framtagen av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, får nämnden för Inköp och upphandling i uppdrag att “testa krav på kollektivavtal i ett enskilt upphandlat bygg- och anläggningsprojekt” i samverkan med några andra nämnder och bolag i Göteborgs stad.
Nu har kravet ställts i en pågående upphandling av målning samt byte av belysning och mattor i Dalaskolan. Kravet har uttryckts som “Centralt förhandlade kollektivavtal ska vara tecknade och tillämpas för alla arbetstagare oavsett yrkeskategori hos entreprenören och i förekommande fall hos underentreprenörer i samtliga led, när de utför arbete inom entreprenaden.”
Kravet är kopplat till ett vite om 20 000 kronor vid varje kontrolltillfälle när kollektivavtal inte tillämpats samt 2 500 kronor per arbetstagare som saknar kollektivavtal.
I skrivande stund har ingen fråga kring kravet på kollektivavtal ställts under frågor och svar i upphandlingen.
Stadsfastighetsförvaltningen har i ett inlägg på LInkedin kommenterat upphandlingen och skriver där att renoveringen valdes ut “för att helt enkelt testa hur branschen svarar på det nya kvalificeringskriteriet gällande kollektivavtal.”
Cathrine Dellborg, ordförande Företagarna Göteborg, är upprörd över upphandlingen:
– Det är skandal, det är mot gällande mot rätt. Företagare följer gällande lagstiftning, men kommunen struntar tydligen i lagen.
Cathrine Dellborg kan inte säga om någon medlem kommer att överpröva upphandlingen, men hon hoppas att så kommer att ske.
Upphandling24 har ställt frågor till Monika Arngården, chef för enheten Inköp och upphandling på Stadsfastighetsförvaltningen:
Vad har ni fått för reaktioner på kravet i upphandlingen?
Hittills är det bara reaktioner i sociala medier där några har påpekat att det är olagligt. Vi känner förstås till praxis, men politikerna har gett oss i uppdrag att utmana den.
Hur kom det sig att det blev just den här upphandlingen?
Det var jättesvårt att hitta projekt för att testa det här kravet. Vi ville välja ett projekt som inte är kritiskt för verksamheten, ett projekt där det inte är lika allvarligt om det blir förseningar på grund av överprövning.
Vill ni att upphandlingen ska överprövas?
Det är en bra fråga. Om den inte överprövas skickar det kanske signaler att det är okej med krav på kollektivavtal. Det vore bra om en högre instans avgör om det är rätt eller fel. Ja, det bästa är att få det prövat.
Om det inte blir en överprövning, kommer ni då att använda krav på kollektivavtal i framtida upphandlingar?
Det kan jag inte svara på. Just nu är uppdraget från politikerna att utmana praxis. Hur det blir framöver vet jag inte.
En sportfråga: hur känns det att medvetet ställa krav som inte stämmer överens med rådande praxis
Det är väldigt speciellt. Det är viktigt att följa lagstiftningen. Man vill inte gärna utmana praxis och lagstiftning, men vi är en politiskt styrd organisation och vi har fått det här uppdraget. Samtidigt är det spännande att vara med och driva rättsutvecklingen. Jag kan inte säga om det är rätt eller fel. Det får domstolarna avgöra.
Upphandlingslagstiftningen är en lagstiftning med många gråzoner, därav mycket praxis.
Att däremot som myndighet medvetet bryta mot lagen är tämligen uppseendeväckande. Ni vet grundlagen och sådär.. Den offentliga makten utövas under lagarna…
Hål i huvudet.
Till Bullen:
De bryter ju inte mot lagen eftersom rättsläget i detta avseende är oklart. Det finns avgörande från kammarrätten, men inget från HFD. Det står inte i lagen någonstans att upphandlande myndighet inte får ställa krav på bundenhet av kollektivavtal. Många jurister menar att detta krav är oförenligt med proportionalitetsprincipen men det finns väldigt lite ren juridik att gå på i frågan. Det är inte otroligt att kravets lagenlighet kommer bero i mycket stor grad på hur det är formulerat och motiverat. Att en myndighet försöker få klarhet i rättsläget är inte särskilt uppseendeväckande enligt min mening, snarare ganska beaktansvärt.
För ca 10 år sedan lyssnade jag på fantastiska Eva Sveman, förbundsjurist på dåtida SKL.
Där hon bla beskrev de olika dilemman kring krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Ett av dem som etsats fast i mitt huvud är att: av ca 700 st kollektivavtal som finns i Sverige, är bara ca 7 st av dem allmänt tillgängliga!
Det känns som en onödig lösning på något som faktiskt inte är ett problem.
Jag tycker att vi har en vettig lagstiftning som gör det möjligt att ställa krav på arbetsrättsliga villkor. Viktigt i synnerhet för branscher med arbetstagare med dåliga villkor.
Att vi inte får ställa explicita krav på kollektivavtal har därför mindre betydelse när det går att lösa med annan och smartare kravformulering.
Som upphandlare behöver man ibland vara pedagogisk och kanske en aning modig och ta diskussioner med förtroendevalda för att förklara just detta, att det går att lösa utan krav på kollektivavtal.
Om kraven dessutom kombineras med uppföljning och arbetsplatskontroller så kan vi bidra till bättre förutsättningar i dessa branscher som gynnar de seriösa företagen.
Nja, ett problem är det nog för många upphandlande myndigheter och det är inte särskilt enkelt.
“En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.”
“Nivåerna på villkoren ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.”
“När en upphandlande myndighet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.”
Min tolkning är att
1. En utredning ska göras om det är behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor.
2. Villkoren ska anges i upphandlingsdokumentet.
3. De ska hämtas från ett (1) centralt kollektivavtal för aktuella arbetstagare.
4. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna ska ges tillfälle att yttra sig om villkoren.
Visst är det möjligt men det kräver en tämligen stor arbetsinsats. I alla fall om det handlar om tjänster där inte upphandlingsmyndigheten redan tagit fram villkor och speciellt om det handlar om ett tjänsteområde som omfattar många olika yrkeskategorier.
Det blir spännande att se vad rättsinstanserna har att säga om Göteborgs initiativ.
Det är inte UM:s roll att framtvinga eller kräva kollektivavtalsanslutning. Kollektivavtal framförhandlas av arbetsmarknadens parter.
Det enda som får kränka förbudet mot att framtvinga avtal med tvång är arbetsrätten, när det kommer till stridåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal. Om detta kan och bör gemene man ha en åsikt.
Att Göteborgs stad flagrant bryter mot lagar och regler luktar politisk aktivism. Sådant betackar vi oss för från offentliga tjänstemän.
Det anmärkningsvärda är att det beskrivs som att rättsläget på något sätt vore oklart eller skulle utgöra en gråzon. Så är inte fallet. Rättsläget är högst klarlagt och att kommunen kommer att förlora målet går redan att konstatera.