– Offentlig upphandling är numera ganska synlig i politiska debatter – i alla fall jämfört med tidigare år, kommenterar Janne Tukiainen, professor i nationalekonomi vid Åbo universitet och knuten till Statens ekonomiska forskningscentral i Finland.
Han tillägger att intresset har en naturlig förklaring:
– Reformer som utlovar effektivitet i offentlig upphandling, till skillnad mot att höja skatter eller minska utgifter, är förmodligen mer attraktivt för partierna – särskilt i valrörelsen.
Ytterst handlar valet på söndag om socialdemokraten Sanna Marin får förnyat förtroende som statsminister.
I förra valet 2019 var det rekordjämnt med 17-18 procent vardera för de tre stora partierna – Socialdemokraterna, Sannfinländarna (som står Sverigedemokraterna nära) och Samlingspartiet (Moderaterna).
I en analys i Hufvudstadsbladet beskrivs offentlig upphandling som delvis förenande partierna – ”en penningfråga alla borrat blicken i”.
Utifrån rapporter som visat att ökad konkurrens kan spara 1,5 miljarder euro per år har de tre större partierna bakat in det i politiska kalkyler och program.
Samlingspartiet har satt ett sparmål för offentlig upphandling på en halv miljard euro, Socialdemokraterna har angett 200 miljoner euro medan Sannfinländarna inte preciserat någon summa.
Janne Tukiainen pekar på egen forskning som indikerar att ökad konkurrens med ett extra anbud per upphandling kan minska inköpskostnaderna med fem procent.
Potentialen 1,5 miljarder euro stämmer väl med beräkningen att offentliga inköp för omkring 31 miljarder euro årligen går att påverka, tillägger han.
– Så det finns en del evidens som backar upp argumenten, men självfallet kommer det att bli långtifrån enkelt att öka konkurrensen med i genomsnitt ett ytterligare anbud per upphandling. Så jag skulle säga att påståendet om potentialen är okej, men att det sedan är en annan sak vad som krävs för att nå den.
Janne Tukiainen var nyligen en av forskarna som på uppdrag av finansdepartementet skrev en rapport om att nationell lagstiftning kan bidra till lägre inköpskostnader med 500-800 miljoner per år.
– Men det skulle kräva en strikt politik, till exempel att förbjuda inköp när det bara finns en anbudslämnare. Å andra sidan finns andra sätt att göra systemet mer effektivt än endast lagstiftning.
Han ger ett svenskt exempel utifrån tidigare uppdragsforskning, tillsammans med docent Kirsi-Maria Halonen, på uppdrag av Konkurrensverket.
– Om alla upphandlande myndigheter skulle göra som Nacka i Sverige så skulle effektiviseringspotentialen vara mycket stor!
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer