I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet lyfter Matthias Lindholm, ordförande för Städbranschen Sverige och Gesa Markusson, utredare på Fairplay Städ, fram problemen med prispressade upphandlingar med flera leverantörsled.
”Lokalvårdaren i slutet av kedjan får en ersättning som det inte går att leva på eller tvingas arbeta under omänskliga arbetsvillkor. Det här drabbar redan utsatta grupper. Många gånger är det personer som precis har kommit till Sverige, inte kan svenska eller är utan skyddsnät utanför det svenska systemet”, skriver de.
Enligt debattörerna finns sällan någon orsak till att lägga städuppdrag inom eget specialistområde hos underentreprenör. Det är därför alltid en varningssignal.
”Från en minskande trend ser Städbranschen Sverige just nu hur allt fler lokalvårdsföretag pressar priset med hjälp av underentreprenörer. Idag pekar våra uppskattningar på att det här gäller runt 10 procent av företagen som vinner offentliga upphandlingar i Sverige.”
Debattörerna ger tre förslag på lösning:
- Luckra upp sekretessen mellan Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polisen och Migrationsverket.
- Tillåt bara underentreprenörer i ett led och kräv att vinnande företag kan legitimera sina anställda på ett säkert sätt.
- Gör löpande kontroller av anlitade leverantörer.
Globala värdekedjor har många segment.
Upphandlingslagstiftaren menar att det är rimligt att kontrollera underleverantörer i första led.
Det fanns ett förslag i reformeringen av utstationeringsdirektivet att lägga till solidariskt ansvar för svenska företag att betala löner (i linje med sociala villkor) för obegränsat antal underleverantörsled.
Kritiken mot ovanstående var:
1) Det är orimligt att ett företag granskar alla led i värdekedjans interna överenskommelser. Det rimligaste man kan begära är att HL (huvudleverantör) granskar UL1 inför samarbete / partnerskap. Sedan granskar UL1 UL2, osv.
2) Soldiariskt ansvar skulle innebära att svenska företag inte kan förutse om de kommer att åläggas enorma lönekrav från alla möjliga företag i värdekedjan, i EU eller (framförallt) 3:e land.
—
Som alltid bör proportionalitetsprincipen vara vägledande. Vad är ett rimligt ansvar för svenska företag? Vad är en rimlig inskränkning (om någon) av den fria marknaden. EU:s huvudargument för upphandlingsdirektivet är att främja gränsöverskridande handel. Handel från 1800-talet och i ökande utsträckning framgent bygger på ökad specialiseringsgrad och längre värdekedjor.
You do the math…