Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, UHM, och Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, har gjort gemensam sak och lyft fram möjligheterna med upphandling som ett arbetsmarknadsinstrument.
En ny nationell modell ska ge stöd till upphandlande organisationer, leverantörer till offentlig verksamhet och matchningsansvariga arbetsmarknadsaktörer.
Men modellen stötte genast på patrull från Svenskt Näringsliv. Risken att konkurrensen vid anbud försvagas är påtaglig. Att förtäckt tvinga in företag i arbetsmarknadspolitiken blir kontraproduktivt, menar arbetsgivarorganisationen.
En uppväxling av krav på åtgärder skulle också innebära praktiska hinder för företagen. Det finns en risk för ökade kostnader i samband med bland annat utbildning och handledning, enligt Svenskt Näringsliv.
Nu tillbakavisas kritiken av Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Hon betonar att en lyckad upphandling med sysselsättningskrav förutsätter att den sker i nära samverkan mellan den upphandlande organisationen, matchningsansvarig och leverantören.
Det innebär att den upphandlande myndighet som förbereder en upphandling ska prata med och undersöka möjligheten att ställa sysselsättningskrav, enligt Inger Ek.
I beslutsunderlaget som ingår i det nya stödet ställs frågan om det finns en risk för att antalet anbud kan bli färre.
Om svaret är ja och om det lokala näringslivet inte ser några möjligheter att leva upp till sysselsättningskrav finns det ingen anledning att ställa sådana. Syftet med dialogen är att säkerställa att det kommer in anbud.
Där skiljer sig inte upphandlingar med sysselsättningskrav från andra upphandlingar, enligt Inger Ek.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer