Scores släppte tidigare i år en ny rapport gällande Hållbar upphandling av vård. Där analyserades förutsättningar för miljöstyrning av privata vårdutförare inom Region Stockholm.
För den “hållbarhets-upphandlings-nörd” som jag är och tror på att mycket går att lösa bara man vill, så blev det en intressant läsning.
Rapporten visar på det vi redan känner till. Det vill säga att trots en stark prioritering av miljö och klimat på en övergripande mål- och policynivå, finns det ofta ett glapp ner till praktiken där kraven ska ställas och uppföljningen genomföras.
Detta är inget unikt för just upphandlingar av vård utan finns för de flesta typer av upphandlingar, är min erfarenhet. Även om forskning visar, och som även denna rapport tar upp, så är det ändå vanligare att hållbarhetskrav ställs i olika varuupphandlingar.
De mål i olika upphandlande organisationer som kopplar till hållbar upphandling fokuserar ofta på att mäta effekten från varor och produkter. Detta genom att målen ofta är kopplade till att minska de konsumtionsbaserade utsläppen (även kallat scope 3-utsläpp, dvs. de indirekta utsläppen från leveranskedjorna). En stor anledning är nog just för att det är lite enklare att mäta, då det handlar om den egna organisationen inköp.
Men konsumtionen kommer ju även från alla tjänster som köps av kommuner, regioner och statliga verksamheter. Och det är ju inte bara sjukvårdstjänster, utan även olika typer av boenden och hemtjänst och andra tjänster.
Sedan ska vi inte heller förminska värdet och prioriteringen av att just vård-upphandlingar behöver ha ett stort fokus på just patientsäkerheten och servicekvalitet. Jag vill inte som skattebetalare ha något annat.
Men det betyder ju inte att vårdsektorn eller tjänsteavtal inte har några utsläpp och att det inte går att göra något åt dessa utsläpp. Vi behöver bara hitta den rätta balansen.
Vad är det då vårdgivare kan genomföra för åtgärder för att minska utsläppen? Jo, rapporten radar upp dessa:
- avfallshantering
- energiförbrukning
- vattenanvändning
- transport
- resor
- infrastruktur
- sjukhusdrift
- måltider
- måltidstjänster
Jag skulle också vilka lyfta fram alla de produkter som köps in av vårdgivarna för att bedriva verksamheten. Beroende på typ av vård så varierar ju vilka produkter som köps in. Men det kan ju vara tvål, skyddskläder/förkläden, textilier och mängder av olika andra engångs- och flergångsprodukter.
När jag nyligen var med i Svanens utvärdering av medicintekniska produkter diskuterade vi just Nordens regioners ambition att just vilja köpa mer miljömärkta produkter till sina egna verksamheter. Här tänker jag att detta perspektiv även kan inkluderas relativt lätt i olika tjänsteupphandlingar.
Genom att ställa krav på att vårdgivarna och andra tjänsteutförare köper in märkta produkter från tredjepartscertifierande märkningar kan oron för den ökade administrationen minska kraftigt. Granskning, kontroll och uppföljning har ju då skett av en annan oberoende märkningsorganisation.
Sen ska ju miljömärkta produkter inte blandas ihop med ett företags miljöledningssystem. Krav på ledningssystem ställs ju på hela företaget och är kan vara en bra grund för att säkerställa att en leverantör har rutiner och metoder på plats på en övergripande nivå. Men det betyder inte per automatik att företaget minskar sina utsläpp i tillräckligt stor utsträckning som behövs eller att det styr mot de produkter som skapar bäst miljönytta.
Något som rapporten bara kort nämner är ju ambulanstjänsterna som självklart är ute och åker en hel del, så här finns det ju en stark koppling till fordonens utsläpp. Men om vi vågar tittat bortom drivmedlet och koldioxidutsläppen från körandet. Vad finns i fordonen och vad har personalen på sig? Jo en massa sjukvårdsmateriel och arbetskläder som det går att ställa krav på för att minska våra gemensamma konsumtionsbaserade utsläpp.
Om målet och styrningen från organisationen är att mäta konsumtionsbaserade utsläpp, så blir det också väsentligt att beakta kravställning på till exempel ambulanspersonalens arbetskläder och sjukvårdsutrustning och material som företaget köper in och finns i fordonen.
Och här kommer vi kanske mer in på rapportens tredje förslag på åtgärd, det vill säga dialog och utvecklande krav istället för detaljerade krav. Syftet med detta är ju att över tid skapa en förändring och ändrat beteende till mer miljömässigt bättre varor som används i tjänsterna som upphandlas, utan att begränsa konkurrensen vid anbudstillfället.
Det kan ju även handla om ett avtalsvillkor som innebär att personalens arbetskläder ska lagas och repareras i första hand för att i andra hand gå till materialåtervinning. Men det är ju inte bara viktigt att ta hand om redan inköpta kläder, utan även säkerställa att nyinköp av kläder sker på ett hållbart sätt. Även här kan miljömärkta plagg eller textilier bli aktuellt som ett utvecklande avtalsvillkor under avtalstiden.
Så även om det ska upphandlas en vårdtjänst, hotell och konferenstjänster, eller andra typer av tjänster där det ingår varor för att utföra tjänsten så är det både relevant, möjligt och proportionerligt att ställa olika typer av miljökrav.
Så vad säger ni, ska vi börja vända trenden och öka hållbarhetskraven även i tjänsteupphandlingar?
För det går om man vill och börja gärna med att identifiera vilka varor/material eller andra hållbarhetsaspekter som ingår i olika tjänster. Till exempel är ju inte resor eller transporter relevant i alla tjänster och då blir heller inte drivmedelspåverkan för leverantörens interna resor relevant att ställa krav på. Så genom att börja identifiera vad det är som behövs för att utföra avtalet, då vet ni var ni ska börja prioritera vilka hållbarhetskrav som behöver ställas.
Och gör det tillsammans med era kollegor eller annan expertis. Forskning har visat det och rapporten lyfter fram att det är viktigt att ”organisera in” expertis inom hållbarhet i upphandlingsprocessen. För alla kan inte allt, men med många olika expertkunskaper kan vi nå väldigt långt om vi vågar lyssna på varandra.
Text: Lena Mårdh, hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och Projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer