Våga utvärdera kvalitet!

Att kvalitet inte får tillräckligt genomslag vid offentlig upphandling drabbar inte bara upphandlande myndigheter. Även leverantörer påtalar att prisfokuseringen är negativ för de upphandlade varornas och tjänsternas kvalitet. Särskilt mindre företag med specialkompetens får svårt att delta i upphandlingar när priset står starkt i fokus.

Utvärdering av kvalitet kan uppfattas som svårt. Detta kan leda till upphandlingar där pris är enda utvärderingskriterium. Det kan även leda till att upphandlande myndigheter i förfrågningsunderlaget anger att de ska utvärdera vissa kvalitetskriterier, men att anbudgivarna inte får vägledning vad som ska uppfyllas för att erhålla maximal poäng.

bland anges även att myndigheten ska göra en samlad bedömning av kvalitetskriterierna vilket öppnar upp för godtycke. Att sådana utvärderingsmodeller som ger upphandlande myndighet en närmast fri prövningsrätt strider mot upphandlingslagstiftningen är ingen nyhet. Det är därför förvånande att sådana modeller fortfarande förekommer. Som exempel kan nämnas en dom från februari i år från Kammarrätten i Stockholm (mål nr 7362-12) där kommunen upphandlade drift av äldreboende. En utvärderingsgrupp skulle göra en samlad bedömning av kvalitetskriterier utan att det framgick tydligt vad som skulle tillmätas betydelse. Till följd av denna transparensbrist ansåg kammarrätten att upphandlingen måste göras om.

Upphandlingslagstiftningen erbjuder goda möjligheter för upphandlande myndigheter att utvärdera kvalitet. Varje aktör kan dock ha olika uppfattning om kvalitet och om egenskapers relativa betydelse. Helt centralt vid utvärdering av kvalitet är därför att den upphandlande myndigheten tidigt utreder sina behov och preferenser och beskriver dem tydligt, så att leverantörer kan lämna konkurrenskraftiga anbud. När den grunden är lagd finns olika modeller som ger bra förutsättningar för utvärdering av kvalitet. Här är två exempel på sådana modeller.

• Pris justeras för den kvalitet som uppnås; I denna modell kan påslag eller avdrag från offererat pris ske beroende på hur väl anbudsgivaren uppfyller uppställda kvalitetskriterier. Den upphandlande myndigheten måste här tänka på att villkoren för prisjustering ska framgå tydligt i förfrågningsunderlaget, så att leverantörerna kan utläsa vad myndigheten anser utgöra minimal respektive maximal kvalitetsstandard.
• Kvalitetskonkurrens till givet pris; I denna modell fastställer den upphandlande myndigheten i förfrågningsunderlaget det pris som ska gälla. Även här måste givetvis myndigheten tydligt ange hur kvalitetskriterierna kommer att utvärderas och vad som kommer att tillmätas betydelse. En variant av denna modell är att man istället för att tillämpa ett givet pris istället i förfrågningsunderlaget anger ett intervall inom vilket pris får offereras.

Vi vill även understryka vikten av att uppställa kvalitetskriterier som så långt som möjligt kan kontrolleras under avtalstiden. För att myndigheten ska få den kvalitet man upphandlat (och till det pris som upphandlats) behöver uppföljning ske löpande under avtalstiden. Avtalsvillkoren bör därför utformas så att det ligger i leverantörens intresse att leverera avtalad kvalitet.

Avtalsuppföljning är även viktig för kommande upphandlingar. De erfarenheter som den upphandlande myndigheten skaffar sig avseende eventuella kvalitetsbrister under avtalstiden, alternativt de positiva kvalitetsaspekter som inte utvärderats i den tidigare upphandlingen, kan myndigheten använda för att uppställa bättre och mer precisa kvalitetskriterier i nästa upphandling.

Advokat Fredrik Linder och jur. kand. Nike Berlin, Hamilton Advokatbyrå