Komplicerat, svårt att tillämpa och risk för fler överprövningar, är SKR:s sammanfattande kritik i ett remissvar.
EU-kommissionens nya förordning om så kallad nettonoll-industri – Net zero industry act – täcker in åtta strategiska teknologier: vindenergi, solenergi, batterier, elektrolysörer, värmepumpar, biogas, koldioxidlagring (CCS) och elnät.
Målet är att EU:s produktionskapacitet för teknologierna ska täcka minst 40 procent av behovet inom EU senast 2030.
För upphandlande myndigheter innebär det nya krav på hur tilldelning ska ske för teknologierna genom att vikta in hållbarhet och ursprung. Det gäller tillverkning men också försöksverksamheter och kompetenssatsningar.
SKR är mycket kritisk mot förordningens artikel 19 och det man ser som svårtillämpade upphandlingskrav med bestämda procentsatser.
”De föreslagna reglerna med en viktning på 15–30 procent sammantaget för miljö, energisystem, innovationsrisk och resiliens samt kostnadsskillnad på 10 procent är alltför detaljstyrande jämfört med de överväganden som upphandlande myndigheter och enheter redan behöver göra. De föreslagna reglerna är sammantaget alltför komplicerade och svårtillämpade. Det finns risk för att sådana bestämmelser blir en grund för överprövningar som förlänger och fördyrar upphandlingsprocesserna.”, skriver SKR i ett yttrande till regeringen.
SKR ser i likhet med EU hänsyn till resiliens, inkluderat minskat beroende av leverantörer utanför EU, som en relevant strävan.
”Denna bör dock tydliggöras i vägledning och inte i detaljerade regler. Det finns redan utrymme inom dagens regelverk att beakta hållbarhet inklusive resiliens, utifrån upphandlande myndigheters och enheters egna förutsättningar.”, anser SKR.
Överlag vänder sig SKR mot detaljstyrning genom förordningen.
– Förslagen om detaljregleringar sätter käppar i hjulet för en smidig process på det lokala planet. Förordningen behöver utgå från olika förutsättningar såväl mellan som inom nationer och regioner, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Regeringen har vänt sig till 166 remissinstanser för att få in synpunkter på EU-förordningen med en begäran om yttranden senast 5 maj.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer