Vill inte ha lag om svenska miljö- och djurskyddskrav

Landsbygdskommitténs uppdrag har varit att lämna förslag till en sammanhållen politik för långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder och innehåller 75 förslag och övergripande mål för landsbygdernas utveckling ur ett trettioårsperspektiv.

Nu har Upphandlingsmyndigheten yttrat sig (pdf) om två förslag i landsbygdskommitténs slutbetänkande, “För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd” (SOU 2017:1). Det ena förslaget handlar om ökad omfattning av svenska miljö- och djurskyddskrav och det andra om upphandling av bredbandsanslutningar.

Den första delen gäller landsbygdskommitténs förslag på ett obligatorium om att den offentliga upphandlingen av livsmedel ska innehålla krav på bland annat svenska regler för miljö- och djurskyddskrav.

– Det är viktigt att ställa hållbarhetskrav på livsmedel och myndighetens hållbarhetskriterier är ett användbart stöd som upphandlande myndigheter och enheter har fri möjlighet att använda. Men vi anser inte att man bör införa obligatorisk lagstiftning om att svenska miljö- och djurskyddskrav alltid ska tillämpas i upphandlingar. Våra hållbarhetskriterier för livsmedel bygger på odlings- och uppfödningsmetoder oavsett ursprung och produktionsland, säger Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.

I sitt yttrande ställer sig Upphandlingsmyndigheten frågan om det är möjligt för en av EU:s medlemsstater att i sin lagstiftning göra det obligatoriskt att vissa krav som motsvarar den medlemsstatens regelverk ska ställas vid offentlig upphandling. Myndigheten pekar på att kvantitativa importrestriktioner enligt EUF-fördraget är förbjudna mellan medlemsstaterna och det även gäller “åtgärder med motsvarande verkan” som påverkar handel och saluföring av varor och tjänster.

“En medlemsstat får inte förbjuda försäljning av en vara som lagligen tillverkats eller saluförts i en annan medlemsstat och med anledning av det finns en EU-förordning, nr 764/2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler på produkter som lagligen saluförts i en annan medlemsstat”, står det i yttrandet.

Den andra delen i landsbygdskommitténs slutbetänkande handlar om upphandling av bredbandsanslutningar. Upphandlingsmyndigheten anser att upphandlingsaspekterna bör utredas vidare och i vilken omfattning till exempel innovationsupphandlingar kan vara aktuella.

“Upphandlingsmyndigheten kan inte ur kommittens betänkande utläsa i vilket avseende kommitten hade tänkt använda innovationsupphandling. Kommitten har inte heller under sitt arbete haft några kontakter med de tjänstemän inom Upphandlingsmyndigheten som arbetar med vägledning beträffande innovationsupphandling. Det förefaller därför oklart om kommitten verkligen syftar på att det är innovationsupphandlingar som ska genomföras eller om kommitten snarare önskar upphandlingar där leverantörerna kan ta fram olika förslag för bredbandsanslutning”, skriver Upphandlingsmyndigheten i sitt yttrande.