Sveriges allmännytta – branschorganisationen med medlemsföretag som totalt förvaltar över 900 000 lägenheter – kommer därmed att få frågan om LOU-undantag ordentlig prövad genom den remissrunda som nu följer på betänkandet och i slutändan hur regeringen ställer sig.
Upphandling24 har tidigare under veckan redogjort för de kommunägda bostadsföretagens kritik mot LOU – med argumentet att det fördyrar byggprojekt med tio procent – och även motargument från experter och organisationer.
I ett betänkande som egentligen har fokus på socialt hållbar bostadsförsörjning har tidigare MP-statsrådet Karolina Skog valt att ta med förslag om LOU-undantag för allmännyttan.
-När vi har pratat med allmännyttan och frågat om det finns någonting som är ett problem så pekar dom på lagen om offentlig upphandling, sade Karolina Skog när betänkandet överlämnades till bostadsminister Johan Danielsson tidigare i veckan.
Karolina Skog menade att allmännyttan kunnat visa för utredningen att LOU ger högre kostnader och nackdelar jämfört med privata konkurrenter
– Det här är ett problem som jag tycker ska rättas till och föreslår därför en förändrad lag om offentlig upphandling som kommer innebära att de allmännyttiga bolagen inte behöver rätta sig efter detaljerade regler i den lagen.
-Det kommer att leda till att de kommer att bygga och renovera bostäder till en lägre kostnad. I förlängningen menar jag att detta kommer att leda till minskad utförsäljning av allmännyttan och att allmännyttan i större utsträckning kommer leva upp till sin funktion som bostadssocialt verktyg, sade Karolina Skog.
Betänkandet redovisar utförligt den kritik som Sveriges allmännytta framfört, men analyserar inte eventuella nackdelar med ett LOU-undantag.
Risken för korruption nämns endast i följande mening som en del av ett 700-sidigt betänkande:
”Till utredningen om bättre konkurrens i bostadsbyggandet framhöll flera allmännyttiga bostadsföretag men även byggföretag upphandlingsreglernas betydelse för att motverka korruptionstendenser inte minst på mindre orter.”
Utredningen nämner att man ”träffat både Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket” gällande frågan om allmännyttas upphandlingsskyldighet.
I betänkandet hänvisas till det som kallas ”andra intressenters synpunkter och bedömningar i frågan om upphandlingsskyldighet” som tydligt klarlagda från en tidigare utrednings rundabordssamtal och intervjuer.
Från betänkandet:
”Sammanfattningsvis kan konstateras att varken de statliga myndigheterna med ansvar för upphandlingslagstiftningen eller byggföretagens organisationer delar den syn på upphandlingsregelverkets effekter som Sveriges Allmännytta givit uttryck för, utan anser att det befintliga regelverket ger tillräckligt utrymme för utveckling av allmännyttans inköp på ett sätt som även är affärsmässigt rationellt.”
Konkurrensverket finns inte ens med på en lång lista över remissinstanser, samma sak gäller Byggföretagen. Senast 22 augusti vill regeringen ha in svar.
LOU-analysen i betänkandet bygger att nationell praxis medför en mera långtgående upphandlingsskyldighet än ”vad som nödvändigtvis följer av EU-praxis”. En rättsutredning – bilaga fem i betänkandet – som genomförts av en av utredningens sekreterare, Johan Hedelin, ger stöd för den linjen.
Med viss förvåning men desto större glädje tas förslaget om LOU-undantag emot av ledningen för Sveriges allmännytta.
-Det var kanske lite överraskande utifrån utredningens stora uppdrag men man hade ju även ett uppdrag att titta på allmännyttan och där har en ordentlig översyn nu genomförts. Det är mycket positivt att vi får medhåll om att allmännyttan kan göra ännu mer nytta med lägre kostnader och en rimlig konkurrenssituation, kommenterar Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännytta.
I ett pressutskick säger bostadsminister Johan Danielsson försiktigt att han ser fram emot att ta del av betänkandet och återkopplingen genom remissvar.
Tidigare har Johan Danielsson uttalat sig mer neutralt om LOU-undantag – på en riksdagsfråga från Vänsterpartiet – än civilminister Ida Karkiainen, som ansvarar för offentlig upphandling i regeringen och som sagt att det saknas förutsättningar för att undanta allmännyttan.
Karolina Skog betonade vid pressträffen att hon fokuserat på förslag med ”hög genomförbarhet”.
-Jag lägger fram förslag som jag bedömer kan genomföras under kommande mandatperiod och som kan få stöd i riksdagen.
Den föreslagna ändringen i betänkandet (SOU 2022:14 s. 38) innebär ingen förändring i sak.
Vad utredaren föreslår är att ändra 1 kap. 18 § LOU på sådant sätt att texten ersätts med ”copy-paste” från direktiv 2014/24/EU. Att man i Sverige använder ordet ”offentligt styrt organ” istället för direktivets ”offentligrättsligt organ” innebär dock inget i praktiken, då 1 kap. 18 § alltid tolkats mot bakgrund av direktivtexten. Det är inte så att Sverige råkat fånga bolag i LOU som inte omfattas av definitionen i direktiv 2014/24/EU. Ändringsförslaget får därmed klassificeras som ”redaktionellt”.
Om de vill flytta fram sina positioner tror jag att det — såväl kortsiktigt som långsiktigt — är kontraproduktivt att hålla fast vid påståendet att ”LOU är dålig och vi ska inte tillämpa LOU”.
De EU-rättsliga reglerna kan de inte förhandlas bort genom ett svenskt undantag eller ändring av lagtexten. Vilka som är offentligt styrda organ bedöms från fall till fall. Om man vill ändra reglera måste Sverige förhandla om det på EU-nivå (eller ja, egentligen kommissionen inom ramen för förhandlingarna om GPA).
Vad de istället kan göra är att förespråka ett undantag från de nationella reglerna för vissa upphandlingar/bolag. Jag tror förvisso inte att de är nöjda med ett undantag under tröskelvärdena om 55 991 099 kronor för byggentreprenadkontrakt (förutsatt att det inte finns gränsöverskridande intresse), men det är i alla fall en juridiskt genomförbar position. Vad allmännyttan gjort år-in-och-år-ut är att spendera sina medlemmars avgifter på en kampanj som inte kan genomföras, samtidigt som de stänger dörren för förbättring. Det kan inte vara så att allmännyttan nått maximal effektivitet/resursutnyttjande inom nuvarande LOU:s ramar.
Hear Hear!
Att ställa samma fråga om och om igen men förvänta sig annat svar är kanske en metod som borde utredas internt hos allmännyttan.
Pekar på en väldigt okunnig utredare.
Börjar bli väldigt trött på allmännyttans påstående att det blir dyrare med LOU.
Det är naturligtvis helt fel en konkurrensutsättning som minimerar prisdumpningar, korruption, mutor och ekonomisk brottslighet, svart arbetskraft samt innebär likabehandling och att ingen gynnas eller missgynnas vid en upphandling är en obetalbar samhällstjänst.
Påståendena att det alltid är lägstaprisupphandlingar är också fel en offentlig upphandling enligt LOU föregås av ett långsiktigt planeringsarbete där alla parametrar vägs in från marknadsundersökningar, dialog, förberedelser med ett stort inslag av brukarinflytande och politiska intentioner.
Långsiktig planering är ett bra redskap då fort och fel alltid får negativa konsekvenser. Bli mer professionella.
Dessutom en utredning som är ett beställningsverk (Tyréns) har ringa värde. En fullfjädrad entreprenadupphandlare uppfyller alla krav man kan ställa för att göra goda affärer och det finns många.
Intressant iakttagelse från utredaren att ”bolag alldeles uppenbart inte offentligrättsliga organ”. Kan inte annat än undra hur SKR kommer ställa sig till denna bedömning sett till sin egen organisation och en viss inköpscentral…
Sen vore det ju fint om utredaren kunde peka på ett enda konkret fall där rekvisiten för nära anknytning faktiskt har ”förskjutit fokus från huvudbedömningen som rätteligen ska vara huruvida bolagen har särskilt inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, utan industriell eller kommersiell karaktär”. Motsatsen kan däremot påvisas, exempelvis genom Kammarrätten i Stockholms dom från den 12 januari 2012 i mål nr 5419-11 samt Konkurrensverkets tillsynsbeslut mot Nya Joneberg C dnr 517/2016.
Kan inte bestämma mig utredarens förslag bygger på bristande förståelse eller om det rent ut sagt är intellektuellt ohederligt.
Allmännyttans kampanj mot LOU lämnar mig ingen ro. Jag tycker ärligt talat att den är rent ut sagt pinsam och jag begriper inte hur så många välutbildade(?) representanter för allmännyttan kan komma upp med en så urbota korkad idé att bedriva kampanj mot LOU. Jag kan inte se annat än att det måste vara några starka personer inom organisationen som är arkitekterna bakom idén och att alla andra sedan okritiskt hänger på. Grupptänkande kallas det visst. Tänk om centralorganisationen istället lagt tiden och pengarna på att utbilda medlemmarna i t ex kompetensupphandling vad mycket som redan varit vunnet av det de säger sig vilja uppnå. Jag undrar om det i medlemsföretagens ägardirektiv från kommunerna står att de ska bedriva misskreditering av LOU? Jag tror t o m nån representant segerrusigt uppfann begreppet ”LOUexit” i samband med att nån köpt konsultrapport presenterades. Vad säger man? Och den särskilda utredaren ska vi inte tala om, det är ju en evinnerlig tur att hon inte är miljöminister längre om hennes slutsats i denna fråga är det minsta representativ för hennes förmåga att sätta sig in i en bransch och ett ämne…Jag fattar bara inte att leverantörerna inte reagerat skarpare mot kampanjen. Kanske alla tror att just de ska gynnas av att allmännyttan kan välja leverantör utan krav på objektivitet, transparens och lika behandling…