Vi anser att uppgifterna bör bli en väckarklocka för hela den svenska kollektivtrafikbranschen. Det är hög tid att samla både trafikföretag, busstillverkare och beslutsfattare i de svenska regionerna för att hitta hållbara lösningar för kommande upphandlingar.
Vi har i dag enats om att låta finansiera en djupare analys av hur elektrifieringen kan fortsätta utan att riskera brott mot mänskliga rättigheter eller skapa monopolliknande situationer på marknaden genom att stänga ute över 70 procent av världens batteriproduktion.
Vi rekommenderar att Svensk Kollektivtrafik gör gemensam sak med oss leverantörer och inväntar slutsatserna för att kunna enas om en väg framåt. Om detta har vi tillskrivit samtliga Sveriges regioner.
För klimatets räkning är kollektivtrafiken och busstrafiken i Sverige ett föredöme redan i dag. Hela 95 procent av den svenska busstrafiken är fossilfri. Att gå från grön omställning till hållbar omställning kräver en samlad strategi som inbegriper sociala villkor, livscykelanalyser och marknadsförutsättningar för produktion av batterier.
I de upphandlingar som svenska regioner är på väg att inleda avgörs vilka fordon som ska användas i trafiken under de kommande tio åren. Hos flera av regionerna är planerna på elbussar uttalade och en förväntad del av kravbilden.
För att kunna säkerställa att elbussar är en del av den hållbara lösning vi vill att de ska vara, behöver hänsyn tas till en mycket komplex leverantörskedja som är svår att följa upp. Upphandlingsmyndigheten anger att ett elfordon består av cirka 30 000 komponenter från nära 6 000 olika leverantörer i olika länder. Där dagens upphandlingsverktyg varken är transparenta, tydliga eller tillräckliga.
I stället skapas risk för godtycke där inte ens de stora oberoende revisions- och certifieringsorganen anser det möjligt att följa upp eller ens tolka vad som förväntas. Förenklat handlar det om upphandlingsprinciper som inte följs och där stora osäkerheter gör att marknaden inte vet vad som är efterfrågat.
Det är inte hållbart när bussar och fordon för kommande tio år ska handlas upp och när 70 procent av världsmarknaden för batterier kommer från Kina.
Att stoppa batterier eller bussar tillverkade i ett visst land innebär inte stopp för batterier eller batterikomponenter tillverkade med samma förutsättningar. Risker för brott mot mänskliga rättigheter och miljöproblem finns både kopplat till gruvdrift, raffinering och tillverkning av komponenter. Företag arbetar världen över med att förbättra transparensen och spårbarheten i leveranskedjorna, men utmaningar återstår för att säkra en mer noggrann spårning och certifiering.
Här finns också en risk att nya, otydliga krav på bussarnas ursprung skapar stora fördyringar för svensk kollektivtrafik när marknaden begränsas till aktörer som i praktiken ges ensamrätt på att leverera elbussar i Sverige. Det skulle leda till dramatiska kostnadsökningar, med färre bussavgångar och lägre turtäthet som resultat.
Samtidigt pågår en snabb och omfattande utbyggnad av batteriproduktion över världen och i Europa, inte minst i Sverige. Sanktioner och krav på demokratiska processer och mänskliga rättigheter världen över gör det varje dag lite lättare att köpa produkter som säkerställer att människor arbetar och bor under sunda levnadsförhållanden. Här finns mycket att lära av och förstå för att kunna ställa adekvata och relevanta upphandlingskrav framöver.
Elektrifieringen är och bör förbli en central del av samhällets omställningsplaner för att åstadkomma nollutsläpp och bullerfria stadsmiljöer. Det är en utveckling som både vi och resenärerna håller högt.
Tillsammans har vi dock kommit till slutsatsen att elektrifieringens många fördelar skulle må bra av en tids djupare analys, för att kunna resultera i en gemensam strategi över hela landet. Detta har vi i dag tillskrivit samtliga Sveriges regioner, men det tydliga målet om ett gemensamt arbete kring upphandlingsprinciper för hållbar omställning.
Martin Pagrotsky
Vd, Nobina Sverige
Anna Höjer
Vd, Transdev Sverige
Per Thorsell
Vd, Bergkvarabuss
Se http://www.ridecake.com
Makka LCA borde vara möjligt att genomföra även på ett bussbatteri som är det som är den största skillnaden jämfört med en ICE driven buss.
Kanske även elmotorerna ska inkluderas i LCA.
Som ni ser så blir LCA olika beroende påvar Makka körs vilket även bör gälla batteri+motorer för en elbuss.
Det vore klädsamt och nödvändigt att även analysera elekrifieringens nackdelar i högre grad! Att brytning av material till batterier mm innebär stora ingrepp i naturen och miljön är ju ingen hemlighet och negativa aspekter såsom denna glöms ju ofta bort i den okritiska “halleluja-stämning” som präglar omvandlingen till elfordon.