Brist på lokaler kan kosta NKS ytterligare en miljard kronor

Nya Karolinska Solna, NKS, handlades upp enligt en så kallad OPS-lösning, offentlig-privat samverkan. Syftet var främst att minimera tidsförskjutningar och kostnadsökningar samt att föra över riskerna till utföraren av projektet. Utföraren var den ende anbudsgivaren, OPS-bolaget Swedish hospital partners, SHP, som ägs av Skanska och brittiska riskkapitalbolaget Inniesfree och som ska stå för driften fram till 2040.

Projektet har kantats av fördyringar i miljardklassen.

I maj sa finanslandstingsrådet i Stockholms läns landsting Irene Svenonius att hon tänkte sätta press på Skanskas ledning och meddelade att avtalet med projektbolaget skulle omförhandlas: “Det kan skada dem om de inte bidrar till att det här fungerar smidigare. Skanska har ett särskilt ansvar även ekonomiskt i en kommande omförhandling”, sa hon då hon till Svenska Dagbladet. SHP har tvingats åtgärda samtliga felbyggda badrum, något som sker efter årsskiftet utan att det kostar landstinget något.

Nu är NKS klart, de symboliska nycklarna överlämnade, och inom ett år ska all utrustning vara på plats. Ett problem återstår dock. Enligt Svenska Dagbladet saknas 1 225 administrativa arbetsplatser förutom jourrum och personalutrymmen. Det tvingar Karolinska att hyra lokaler och sjukhuset har skrivit två avtal om totalt 16 000 kvadratmeter till ett sammanlagt värde av 990 miljoner kronor under avtalstiden som är på 15 år.

– Karolinskas styrelse säger att de här ytorna kommer att behövas åtminstone 15 år framåt. Kostnaden för att de byggt först och tänkt sen blir alltså ytterligare en miljard kronor för världens dyraste sjukhus som inte är anpassat för vård, säger oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg, S, till Svenska Dagbladet.

Irene Svenonius anger att hon förväntar sig att Karolinska vänder på varje sten för att få ner kostnaden. Hon tycker ändå att SLL har ett bättre förhandlingsläge i och med att de inte är tvingade att anlita SHP utan har möjlighet att konkurrensutsätta bland annat framtida ändringar och tilläggsbeställningar

– Lärdomen nu är att vi inte ska ha några OPS eller åtminstone inte utan konkurrens. Det är en no go-zon. Vi måste också ha mer flexibla avtal och dela upp dem i mindre beståndsdelar. Dessutom ska vi ha lika många bra ekonomer och jurister som motparten har, det hade vi inte för tio år sedan när avtalet skrevs, säger hon till Svenska Dagbladet.