Varje år genomförs offentliga upphandlingar till ett värde av 782 miljarder kronor. Men en femtedel av företagen avstår från att delta i offentliga upphandlingar, enligt en undersökning från Innovationsföretagen i samarbete med Almega. Drygt hälften av dessa företag anger att alltför stort fokus på lägsta pris är en bidragande orsak.
I dag handlar offentliga upphandlingar ofta om att pressa timpriser så mycket som möjligt. Tidskrävande formalia samt för många och irrelevanta krav är andra bidragande orsaker.
Att hushålla med offentliga resurser är viktigt. Att handla upp på lägsta timpris riskerar att leda till sämre kvalitet och ökade kostnader. Det är en upphandlingskultur som konsekvent utarmar företagens möjligheter att leverera och innebär stora negativa samhällsekonomiska konsekvenser.
Tyvärr utnyttjas upphandlingar i allt för låg grad till att vara innovationsdrivande och främja de företag som satsar på utveckling samt möjliggöra för dem att leverera lösningar i framkant. Dagens upphandlingar fokuserar för mycket på kortsiktiga lösningar till lägsta pris. Detta hämmar företagens och det offentligas möjlighet att skapa långsiktiga, innovativa och hållbara lösningar.
Den tidigare civilministern Lena Micko lovade i våras en rejäl satsning på att stimulera innovationsupphandlingar. En mycket välkommen satsning. Men sedan dess har reformerna uteblivit. Den stora frågan handlar trots allt om hur all upphandling kan förändras i grunden så att funktion, hållbarhet, kvalitet och innovation alltid finns i första rummet.
Genom att låta upphandling i högre grad handla om produkten eller tjänsten som ska upphandlas och i mindre grad om hur leverantören tar fram lösningen, så öppnas marknaden upp för helt nya lösningar och helt nya leverantörer.
Redan i dag sker de största kunskaps- och FoU-investeringarna hos företagen, trots att detta är en väldigt kostsam verksamhet att bedriva. Företagen vill ligga i framkant och komma på nya lösningar på morgondagens problem.
Men om Sverige fortsatt ska ligga i innovationstoppen så måste företagen få möjlighet att förverkliga sina lösningar. Här kan den offentliga sektorn verkligen göra skillnad och visa hur man borde genomföra upphandlingar som premierar innovation, värdeskapande och hållbara lösningar.
Genom innovationsupphandlingar utan onödiga ska-krav möjliggör vi för fler företag att delta i offentliga upphandlingar.
För att summera, Innovationsföretagen vill att upphandlingar utvecklas så att:
1. Kvalitet, hållbarhet, funktion och värdeskapande innovation i högre grad få genomslag vid utvärdering
2. En ökad dialog mellan upphandlande organisationer och leverantörer premieras
3. Irrelevanta krav minimeras och att relevanta kravställningar följs upp
Vi hälsar Ida Karkiainen varmt välkommen men vill samtidigt uppmana till handling. Med bara tio månader kvar till nästa riksdagsval är det hög tid för den nya regeringen och civilministern att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att bidra till att alla upphandlingar öppnar upp för innovation. Att kvalitet, funktion och värdeskapande står i fokus. Fler åtgärder behövs.
Om regeringen inte ser ett problem med att en sådan stor andel företag väljer bort att delta i offentliga upphandlingar är det allvarligt. Det offentliga måste bli ett föredöme inom upphandlingar. Genom innovationsupphandlingar kan Sverige uppnå en större nytta och skapa nya effektiva och klimatpositiva lösningar.
Nu är det upp till bevis för Sveriges nya civilminister.
Magnus Höij
Förbundsdirektör, Innovationsföretagen
Det finns ingen självklar motsättning mellan “kvalitet, funktion och värdeskapande” och utvärdering på lägst pris. Allt beror på kravställningen.
Innovation går alldeles utmärkt att bedriva genom de “vanliga” upphandlingsformerna. Innovationspartnerskap liksom konkurrenspräglad dialog är former som normalt inte behövs, särskilt inte om UM/UE har en god kommunikation med marknaden innan upphandlingen.
Offentlig upphandling är normalt inte alls behäftad med tidskrävande formalia, annat än de lagstadgade tidsfristerna som ju dock inte är aktiv tid. Det är en myt att det är svårt eller tidsödande att lämna anbud. Enklare varor och tjänster kan ofta offereras med mindre än en halv dags arbete. Om något så är det utvärdering på annat än pris som driver tid och administration hos leverantören.
Vad gäller irrelevanta krav är det så klart något som ska ifrågasättas. Men mera konkret, vilka krav är irrelevanta? Här har marknaden också ett ansvar att informera sin kunder. De krav som ställs finns normalt där av en anledning.
Delar helt Magnus syn och detta är inte bara ett problem inom offentlig upphandling, även om problemen är mest synliga och debatterade där.
Jag har arbetat som inköpare i många år och var under 12 år huvudansvarig för alla konsultinköp på en av Sveriges större konsultinköpare med omsättning på 1,5-2 miljarder per år bara på tekniska konsulter.
Lägsta pris fokus och prisdumpning (“1-kornas konsulter” eller det som är vanligare i privat sektor med lägre pris för vissa kompetenser än leverantör är beredd att leverera för) är två gissel mot bästa kostnad, det är både köp och säljsida överens om enligt min erfarenhet.
Det går att eliminera att prisdumpning slår igenom i utvärderingen, likväl som att få med funktionella krav, riskhantering och även öppna för innovation i utvärderingsmodellen. Jag drev själv detta i många år och har sedan ett par år tagit steget att formalisera hur.
På protendering.com finns white papers om metoder och utvärderingsmodeller som öppnar för funktionella krav och riskhandering.
Bra och viktiga saker som tas upp. Jag efterlyser också konkreta exempel på vad som kan förbättras. Att bara önska “mer innovation” hjälper inte. Och kunskapen om den offentliga upphandlingens möjligheter och begränsningar måste öka i alla läger. På min UM genomförde vi för ett antal år sedan en öppen hearing om hur leverantörerna i en viss bransch tyckte att vi skulle utvärdera deras tjänster. En övervägande del av förslagen handlade om mjuka värden som aldrig någonsin skulle kunna mätas eller följas upp på ett vettigt sätt eller sådant som vi inte skulle kunna tänka oss att vara utan, och som vi därför kravställde. Leverantörsmarknaden måste och chilla med överprövningarna. De gånger jag och mina kollegor vågar något i utvärderingsväg får vi i princip alltid en överprövning som handlar om det inte är transparent nog. Anbudsgivarna får de upphandlade de förtjänar.