EU-lag ska skydda sanktioner

Upphandlare i EU-länder får räkna med ökad kontroll när EU tar ett fastare grepp om efterlevnad av sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Ny EU-lagstiftningen kan ytterst ge fängelsestraff för överträdelser av sanktionsbeslut.

Henrik Grönberg, Upphandlingsmyndigheten.

EU beslutade i april om ett stopp för offentliga inköp från ryska leverantörer som ett av flera sanktionspaket.

Sanktionerna följs nu upp med ett EU-initiativ om skärpning och harmonisering av regelverket vid överträdelser av sanktionsbeslut. Straffrättsliga miniminivåer ska fastställa i ett kommande direktiv.

Regeringen presenterade nyligen en faktapromemoria om processen där man godtar EU-kommissionens argument och inriktning.

Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten, bedömer att aviserad lagstiftning kan få betydelse för upphandlingsområdet.

Han påpekar dock att överträdelse av sanktioner redan är kriminaliserat i Sverige genom den så kallade sanktionslagen.

-På vilka sätt denna lagstiftning kan behöva justeras är det dock för tidigt att sia om, vilket även framhålls av regeringen i promemorian. Spontant tror jag kanske inte att eventuella förändringar av straffsatserna har så stor betydelse, men däremot kan eventuella klargöranden av vilka förväntningar på undersökningar och så vidare som lagstiftaren har på upphandlande organisationer påverka hur man kommer att arbeta med efterlevnad av sanktionerna inom upphandlingsområdet, säger Henrik Grönberg.

Enligt Upphandlingsmyndigheten saknas rättspraxis för den gällande sanktionslagen, en lagstiftning som gör det brottsligt att bryta mot sanktioner om det sker genom grov oaktsamhet (upp till sex månaders fängelse) eller uppsåtligen (högst fyra års fängelse vid grovt brott).

Inom EU spretar nationernas straffpåföljder rejält från endast administrativa påföljder till fängelse i tolv år, vilket är en grundorsak till förslaget om EU-lagstiftning för att sanktionerna ska fungera effektivt.

I faktapromemorian från regeringskansliet betonas att det i nuläget inte går att avgöra om det kommer att krävas förändringar av den svenska lagtiftningen, då det är beroende av hur ett kommande direktiv utformas.

EU-kommissionen har aviserat att frågan är prioriterad med en förhandlingsfas som kan vara färdigt inom några veckor och att arbetet med ett efterföljande direktiv kan ske under Sveriges EU-ordförandeskap, första halvåret 2023.