EU-samsyn om IPI efter lång process

I nästan tio års tid har International procurement instrument  (IPI) varit aktuellt på EU-nivå och nu har de olika EU-organen nått en överenskommelse.

EU är därmed på väg att realisera en förordning som ger möjligheter att straffa ”tredje lands” tillgång till EU:s upphandlingsmarknad.

Länder som inte öppnar sin egen marknad för upphandling kan straffas med att exkluderas från upphandlingar inom EU eller ges konkurrensnackdelar i form av prispåslag.

Åsa Edman, chefsjurist på Adda, har länge bevakat IPI-frågan med varningsflagg för hur det kommer att påverka offentliga inköp i Sverige.

Om Brysselöverenskommelsen tidigare i veckan – där EU-kommissionen, Rådet och Europaparlamentet nådde samsyn – säger hon:

– På det stora hela får vi nu en ny, stor fråga att hantera inom offentlig upphandling. Men det kommer inte att bli märkbart direkt.

– Proceduren bygger på flera steg: först förordningen, sedan aktuella förhandlingar mellan EU och tredje land och om EU då inte får gehör för att motparten öppnar sin upphandlingsmarknad så blir IPI-åtgärder aktuella.

Åsa Edman tillägger att EU-kommissionen signalerat att ett första beslut om IPI-åtgärder kan komma om ungefär ett halvår.

– In i det sista varit diskussioner om tröskelvärden, procentsatser och undantag och i brist på officiella texter är det fortfarande oklart hur vissa delar landat. Formellt godkännande återstår också av Rådet och Europaparlamentet innan detaljer blir tillgängliga.

IPI innebär att en upphandlande myndighet tvingas ta hänsyn till särskilda bestämmelser för kontraktsvärden över fem miljoner euro. Anbudsgivare från länder som EU belagt med IPI-åtgärder ska då uteslutas eller belastas med påslag på anbudspriset.

Men IPI kommer att ge mer långtgående konsekvenser än så.

Tillkommande kontraktsvillkor krävs som reglering av att leverantörer från ”godkända” länder begränsar produktion eller underleverantörer från länder som omfattas av IPI-åtgärder.

– Upphandlande myndigheter kommer att behöva begära in bevis mot slutet av en avtalsperiod att leverantören inte överskridit villkoren. Vi ska dessutom ha med vitesklausuler för det fall redovisningen inte är tillfyllest.

– Missar upphandlande myndigheten att hantera villkoren så öppnar det för rättsmedel med överprövning. Så det blir viktigt att göra rätt och kommer att kräva en hel del både i form av kompetens och administration, säger Åsa Edman.

I de nordiska länderna har det funnits en samsyn mellan det offentliga och näringslivet om problematik kopplat till IPI. Men det har vägt förhållandevis lätt jämfört med den hårdare linje som stora EU-länder stått bakom.

Åsa Edman ger exempel med förhållandevis låga tröskelvärden.

– Avrop från ramavtal har en betydligt lägre beloppsgräns på två miljoner kronor där man över gränsen behöver tillkommande villkor som begränsar en leverantörs möjligheter att producera eller använda underleverantörer i IPI-land. Samma gäller för DIS och det är en punkt där vi försökt påverka lagstiftarna.

Vad blir viktigt framöver? 

 – Upphandlande myndigheter behöver sätta sig in i vad IPI innebär och även vara beredd på att det är en massa saker som vi kanske är lite ovana med inom offentlig upphandling – hur man exempelvis fastställer man en leverantörs eller en varas ursprung. Men även leverantörer behöver sätta sig in konsekvenserna för att kunna konkurrera i EU-upphandlingar.

Efter formella beslut av bland annat Europaparlamentet kan IPI börja gälla.

EU betonar att ”verktyget” ska ses som en sista åtgärd för rättvisa upphandlingsmarknader.

– En rättvis spelplan är avgörande för konkurrenskraften för våra företag. Medan EU har hållit sin marknad öppen för offentlig upphandling möter våra företag orättvisa hinder i andra länder, kommenterar EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis i ett pressutskick.