Upphandlingsprocesser inom den offentliga sektorn är en viktig del i samhället. Genom offentlig upphandling säkerställs att skattemedel används på ett effektivt och ansvarsfullt sätt till samhällsviktiga tjänster och till infrastruktur.
Men i skuggorna av detta arbete har en oroande trend vuxit fram – upphandlingar via konsultmäklare. Denna praxis har inte bara ökat stadigt, utan har också potentialen att underminera konkurrensen, transparensen och den långsiktiga kvaliteten. Det är dags att utmana och gå till botten med detta fenomen för att säkerställa sunda offentliga affärer.
Nya siffror från Innovationsföretagen visar på en oroande utveckling: användningen av konsultmäklare i offentliga upphandlingar ökar stadigt. De nya siffrorna för 2022 visar att utgifterna till konsultmäklarna uppgick till drygt 7,6 miljarder kronor under året. Det offentligas utgifter till konsultmäklare har därmed mer än sexdubblats sedan år 2013.
Genom detta system sker inköp av offentliga kontrakt till ett värde av många miljarder kronor per år genom privata aktörer. Det innebär att beslut fattas utan den insyn och lagliga reglering som ska säkerställa att grundläggande principer för offentliga affärer upprätthålls.
Dessutom skjuter det offentliga ifrån sig ansvaret för att anta den bäst lämpade leverantören, vilket kan få allvarliga konsekvenser för kvaliteten på de tjänster som levereras.
De negativa konsekvenserna av att tillåta konsultmäklare att dominera offentliga upphandlingar är många. För det första undermineras konkurrensen när få stora aktörer har möjlighet att dominera marknaden och diktera villkoren. Detta resulterar i att kvaliteten på tjänsterna kan påverkas negativt på lång sikt och priserna kan skjuta i höjden när en dominerande aktör etablerat sig.
Dessutom förloras möjligheten till kunskapsutbyte och erfarenhetsåterföring mellan upphandlare och leverantörer, vilket leder till minskad transparens och möjlighet att förbättra tjänsternas kvalitet över tid.
En annan kritisk punkt är bristen på transparens i konsultmäklarupplägget. Underleverantörer har i regel ingen insyn i hur deras anbud bedöms eller varför de antas eller förkastas. Detta gör det svårt för dem att förbättra sina anbud, utveckla sina tjänster och skapa mervärde över tid. Dessutom finns risken att vissa leverantörer favoriseras på grund av personliga relationer eller informationsövertag.
För att hantera aktuella risker och problem på området behöver flera åtgärder vidtas. För det första är det nödvändigt att säkerställa att regelverken följs och att upphandlande enheter noggrant analyserar och granskar konsultmäklarupplägget.
Dessutom bör kontraktens storlek anpassas för att främja konkurrensen och undvika dominans från några få aktörer.
Det är också viktigt att det offentliga återtar ägandeskapet över upphandlingsprocesserna och ökar engagemanget så att en upphandling värderas och prioriteras utifrån sin centrala strategiska funktion.
Det är hög tid att sätta ljuset på trenden där konsultmäklare tar över offentliga upphandlingar. Genom att förstå de risker som detta fenomen innebär och vidta relevanta åtgärder kan vi säkerställa att de skattemedel som används ger maximal nytta till samhället.
Låt oss tillsammans verka för att återupprätta en öppen, konkurrensfrämjande och ansvarsfull process för offentliga upphandlingar.
Elin Lydahl
Förbundsdirektör
Helena Dahlberg
Förbundsjurist
Innovationsföretagen
Det är konstigt att trenden med konsultmäklare tillåts öka utan att någon myndighet försöker stävja missbruket.
Det har gått så långt att en offentlig aktör skaffat sig en övergripande behovsmäklare som mäklar både varor, tjänster och entreprenader. Då behövs knappt några annonserade upphandlingar genomföras överhuvudtaget. Smidigt att helt kunna runda lagstiftningen. Men märkligt att det tillåts.
Tycker det är otroligt att detta får fortgå.
Modellen strider i sin helhet mot upphandlingslagstiftningen.
Den upphandlande organisationen har inte heller ett juridiskt bindande avtal med konsulten som genomför uppdraget utan med konsultmäklaren som inte själv har en operativ roll i det enskilda uppdraget.
Ett skämt vad gör Konkurrensverket.
Kan bara hålla med de 2 första kommentarerna. Dessutom så tycker jag, som strategisk upphandlare med fokus på hållbara affärer, transparans, likabehandling och respekt för lagstiftningen att de upphandlare som inlåter sig att vara medhjälpare till den typen av affärer borde ta sig en tankeställare om de valt rätt jobb.
Vilken tillsynsmyndighet som borde stävja detta är oklart, men någon borde agera. Vad gör företagarföreningarna för att ge sina medlemmar mer affärer i konsultbranschen?
Jag har svårt att förstå varför vågorna går så höga så fort konsultmäklare kommer på tal. Det går utmärkt att upphandla konsultmäklare i enlighet med LOU. Frågan har utretts av KKV och UHM, den har prövats i domstol. Jag förstår inte att det trots det finns utrymme i debatten att påstå att modellen som sådan strider mot upphandlingslagstiftningen – för det gör den ju bevisligen inte.
Jag må vara färgad av mina egna erfarenheter här. Men jag gillar upplägget. Det var inte förrän vi upphandlande en mäklare för tekniska konsulttjänster som vi upplevde att vi fick riktigt mervärde tillbaka i våra projekt. Mäklaren är lyhörd för våra behov och om det mot förmodan blir problem med konsulterna som stödjer oss löser mäklaren det åt oss. Tidigare kastade WSP, Ramböll etc. bara fram en bolagsjurist som snackade hål i huvudet på vår beställare. Och så fick vi vara lyckliga om vi ens fick handlingarna.
Vi har utvärderat vad mäklaren har gjort för konkurrensen. Innan mäklaren tog de större leverantörerna typ alltid storslam i våra upphandlingar. Det handlade i regel om 4-5 leverantörer som återkommande knep alla kontrakt. Mäklaren jobbar med över 30 olika leverantörer till oss. Vi har till och med börjat få in fåmansbolag, något som i princip inte hände tidigare för att de är för ovana vid anbudsgivning. Det spelade ingen roll hur lågt kraven var satta, Ramböll & Co tog ändå allt.
Slutligen, grossister – vilket ju är vad en mäklare är – förekommer på en rad olika områden utan att det är det minsta känsligt. Programvaror och molntjänster, VA-material, livsmedel köps alla från grossister. Ingen skulle någonsin komma på tanken att handla upp de ingående delarna till lunchen i en skolmatsal separat. En upphandling för köttfärsen, en för morötterna, en för potatisen, en för grädden, en för buljongen etc. Men så blir det snack om konsulter och då helt plötsligt ramlar himlen ner.
Det är en omogen marknad bara. Konsulterna är inte vana att hamna i baksätet. De vill vara ut mot kund direkt. Tids nog vänjer de sig.
Spelar ingen roll vad Erik skriver hela upplägget strider mot upphandlingslagstiftningen.
Jag ser modellen enbart som en ren bekvämligt att slippa göra egna upphandlingar.
Dålig konkurrens och att de stora konsultföretagen fick alla uppdragen beror ju på dåliga upphandlingar.
Dessutom så finns en uppenbar risk att vissa gynnas och andra missgynnas. Upphandlaren har inte heller upphandlingsmässig kontroll över konsultmäklaren.
Dessutom är vissa mäklare helt dominerande på marknaden vilket inte heller är bra.