-Situationen är extremt allvarlig men ett snabbt undantag från LOU kan göra skillnad, säger Jonas Högset, fastighet- och hållbarhetschef på Sveriges allmännytta, som samlar mer än 300 allmännyttiga kommunala och privata bostadsföretag med en total förvaltning av över 900 000 lägenheter.
Han utvecklar LOU-resonemanget:
-Nu handlar det bara om politisk vilja. Vill man så kan man trycka på den knappen väldigt fort och låta Allbolagens principer om marknadsmässig verksamhet styra istället för LOU.
Han pekar på det statliga utredningsförslag som nu finns som stöd för LOU-undantag.
-Utredningen har gått igenom lagstiftningen och till och med tagit fram texter om hur en förändring kan se ut. Det har också konstaterats att LOU innebär en fördyring med ungefär tio procent. Kan vi slippa den merkostnader så skulle det betyda mycket för att försöka dämpa effekterna av högre byggpriser.
-Nu är det upp till politikerna att bestämma sig och faktiskt förstå att LOU inte tillför någonting för allmännyttan – det är en pålaga som ger en massa merkostnader och extra arbetstid.
Exit LOU är ett av tre krav som Sveriges allmännytta nu prioriterar för att möta högre byggkostnader. Jonas Högset betonar LOU-frågan som den snabbaste åtgärden.
I övrigt vill branschorganisationen se en momsreform med låg moms på hyror som öppnar för att den vägen ”lyfta byggkostnader” samt typgodkännande för hus, byggsystem och produkter.
Upphandling24 har tidigare skrivit om Gävle kommun-ägda Gavlegårdarnas beslut om att pausa nya byggprojekt till följd av högre priser och osäkra leveranser.
Sveriges allmännyttas nya rapport – som bygger på enkätsvar från medlemsföretag – bekräftar att många företag agerar i linje med Gavlegårdarna.
-Vi kan ett säga något exakt antal men det är ett stort antal företag som pausar nya projekt. Finns inte ett uttalat beslut om det så blir det nästan så per automatik när priserna man får inte matchar betalningsförmågan.
-Tittar man på pågående upphandlingar så har en tredjedel svarat att anbudspriset avviker väsentligt från den förväntade nivån. I snitt handlar det om en prisökning med 20 procent, i några fall sticker det iväg upp mot 50 procent. Men redan 20 procent är en mycket hög siffra och knappast i något fall byggbart, säger Jonas Högset.
Hur ser det ut med pågående byggnationer?
-Vi ser en genomsnittlig prisökning med 10 procent men också med exempel där upp till 30 procent aviserats – sedan är den annan sak i slutändan var det landar efter en dialog.
Ett visst ljus i mörkret är att Sveriges allmännyttas egna kombohus tuffar på någorlunda.
Jonas Högset pekar på att de gynnats av ett bra utgångsläge – ”20 procent lägre priser och 5 månader kortare byggtid”.
-Men det handlar också om att ramavtalsleverantörerna generellt varit duktiga på att stå emot prisuppgången med en produkt som är väl definierad och en systematik kring hur vi jobbar.
-Vi kan dock se att vi närmare oss en brytpunkt när fördyringar påverkar beställningarna av kombohus. En oro är exempelvis prisutvecklingen för betong.
I en text på Sveriges allmännyttas webbplats analyserar branschorganisationens chefsekonom Håkan Larsson utvecklingen med statistik som visar att byggkostnadsökningen nu är den högsta på över 40 år – plus 12,2 procent på årsbasis.
Sveriges allmännyttas vd Anders Nordstrand har i en tidigare intervju utvecklat kritiken mot LOU, som i sin tur mötts av motkritik för att ge en förenklad bild av bland annat eventuella merkostnader kopplade till lagstiftningen.
Jag förstår inte artikeln?
Gör Sveriges allmännytta undantag från LOU och direktupphandlar byggentreprenadkontrakt med hänvisning till att LOU “gör det dyrare”?
Vart är konkurrensverket?
Finns inga bevis på att det blir dyrare med LOU utan tvärt om.
Kan aldrig bli dyrare med professionella upphandlare som jobbar konkurrensneutral utan att gynna och missgynna entreprenörer.
Gör rätt i stället för att gnälla.
Utredningen är gjord av en person som är helt okunnig i frågan och som färgats av gnället.
Alltså. Att den här frågan alltjämt kan tillåtas leva. Läs nedan. Särskilt sista två styckena.
“Av förarbetena till AKBL framgår att ett av syftena med den nya lagen är att tillse att de allmännyttiga kommunala aktiebolagen inte ska verka på hyres- och bostadsmarknaderna på ett konkurrenssnedvridande
sätt genom att ålägga bolagen att driva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer (se prop. 2009/10:185 sid. 49.). Förvaltningsrätten noterar att genom uppställandet av marknadsmässiga avkastningskrav på bolagen samt av hinder för villkor som på annat sätt gynnar bolagen i förhållande till deras privata konkurrenter så minskar även bolagens möjligheter att låta sig styras av andra hänsyn än ekonomiska. Av intresse i detta sammanhang är emellertid att det i förarbetena till AKBL görs en distinktion mellan att driva ett bolags verksamhet enligt affärsmässiga principer och att driva det på affärsmässig grund. Distinktionen motiveras
bl.a. av att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag även enligt den nya lagen åläggs begränsningar vad avser värdeöverföringar från bolaget, se 3-6 §§ AKBL. I prop. 2009/10:185 sid. 52 anförs följande avseende syftet med dessa begränsningar.
Syftet med begränsningsregeln i lagen (2002:102) om allmännyttiga bostadsföretag (allbolagen) är att hålla nere avkastningskraven. En ny begränsningsregel kan inte ha detta syfte eftersom det skulle strida mot att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag åläggs marknadsmässiga avkastningskrav. Ett syfte med en sådan reglering är att resurser som långsiktigt upparbetats i bolagen till följd av att de ska verka enligt
affärsmässiga principer och åläggas normala avkastningskrav – ska användas av bolagen för att fullgöra sina uppgifter även i sämre tider, när nödvändiga omställningar krävs till följd av förändrade förutsättningar. Ett
exempel på sådana förändringar är minskad efterfrågan av hyresbostäder till följd av minskat befolkningsunderlag. Ett annat syfte är att kommunen ska ha möjlighet att använda upparbetade resurser för att fullfölja sitt bostadsförsörjningsansvar. Därmed får de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen ytterligare en roll när det gäller kommunens möjligheter att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar. I en modell
med affärsmässigt bedrivna bostadsföretag med normala avkastningskrav är en effekt av en utdelningsbegränsning – allt annat lika – att mer kapital kan stanna kvar i de enskilda företagen som långsiktigt kan bygga upp en stabil ekonomi.
Enligt förvaltningsrättens mening innebär den nya begränsningsregeln, oavsett dess bakomliggande syfte, att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen i praktiken erhåller en lagstadgad ekonomisk fördel i
förhållande till sina privata konkurrenter, som potentiellt skulle kunna medföra att bolagen låter sig styras av andra hänsyn än ekonomiska bl.a. vad gäller beslut i upphandlingar. Förvaltningsrätten finner därför det inte
visat i målet att det allmännyttiga behov som Familjebostäder ska tillgodose är av kommersiell eller industriell karaktär.”
Tänk att världen är så grym.
Först en pandemi, följt av stopp i Suezkanalen för att sedan bli krig i östra Europa. Följt av energibrist, matbrist, halvledarbrist och klimatkrisen.
Men det största problemet och prisdrivande vi har, är LOU.
I rapporten står det :
Enligt flera statliga utredningar har LOU en negativ företagsekonomisk påverkan på allmännyttan.
Det skulle vara riktigt intressant att läsa dessa statliga utredningar.