Efter att projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling lämnat in sin avstämningsrapport efter analys- och planeringsfasen gav ESF-rådet klartecken för projektet att gå in i genomförandefasen.
Svenska ESF-rådet har funnits som myndighet sedan år 2000 och arbetar på uppdrag från arbetsmarknadsdepartementet och socialdepartementet. Verksamhetwn spänner över flera politikområden, främst arbetsmarknads-, social-, utbildnings-, närings- och integrationspolitik. ESF-rådet förvaltar också Europeiska socialfonden.
– Vår ambition är att till sommaren 2018 ha rekryteringsprocess och särskilda kontraktsvillkor klara. Rekryteringsprocess och matchning samt hur man utformar sysselsättningskrav är avgörande för att lyckas skapa jobb genom offentlig upphandling. Därför prioriterar vi det redan tidigt i projektet, sa projektets projektledare Patrick Amofah på Upphandlingsmyndigheten i samband med att projektet fått klartecken.
I början av februari reste det transnationella ESF-projektet ”Sysselsättning genom offentlig upphandling” till Rotterdam i Nederländerna, för att titta närmare på hur staden och regionen arbetar med att ställa sysselsättningskrav i offentliga kontrakt. Med på resan var partners från både Sverige och Finland.
Rotterdam är en stad i Göteborgs storlek med 623 000 invånare. Den är känd för att ha en av världens största hamnar. Inkomstklyftorna i staden är stora och historiskt har många flyttat därifrån när de nått en viss utbildningsnivå eller levnadsstandard.
Där har har staden arbetat fokuserat med att hitta nya sätt att stimulera till jobb. Ett paradigmskifte var när fokus flyttades från de arbetssökande till arbetsgivarna. Genom att stötta arbetsgivarna skapas fler jobb. Utan arbetsgivare inga jobb, blev den nya devisen som ledde till att Employers Service Desk (WSPR) bildades, som ger stöd till arbetsgivare i Rotterdamregionen. Det WSPR stöttar med är bland annat att hitta, utbilda och matcha arbetssökande för att passa arbetsgivarnas behov.
Men staden ser också till att använda sina upphandlingar som verktyg för att hjälpa människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden att få jobb. 2011 togs ett politiskt beslut att ta krafttag för att förflytta arbetslösa bort från bidrag med hjälp av offentlig upphandling. I Rotterdam blev resultatet att alla offentliga kontrakt över 50 000 euro ska innehålla krav på en social avkastning som bidrar till ökad sysselsättning.
Den vinnande leverantören i upphandlingen ska uppfylla en social avkastning som motsvarar en procentsats av kontraktsvärdet. Procentsatsen kan variera, till exempel beroende på hur mycket arbete som ska utföras inom kontraktstiden. Värdet räknas ut per timme enligt en definierad modell.
– Leverantören får stöd i att hitta sätt att uppfylla kraven. Det finns flera olika alternativ, till exempel att ge jobb till någon som är bidragstagande arbetslös eller att anlita en skyddad arbetsplats till någon del av tillverkning eller liknande. Men till syvende och sist är det leverantören som är ansvarig för att uppfylla villkoren. Vi kan ge stöd, men det är de som ska leverera den sociala avkastningen, förklarade Onno Scholtonen, Advisor Social Return i Rotterdam Stad.
– Det var intressant att höra hur de resonerar kring leverantörens ansvar för att leverera social avkastning. De är tydliga med var ansvaret ligger och har sätt att hantera dem som inte uppfyller kraven, säger Teuta Cakolli, matchare, Helsingborgs Stad.
För att förenkla administrationen och tydliggöra hur varje leverantör ligger till har ett it-verktyg tagits fram, där varje leverantör rapporterar in antal timmar av socialt ansvarstagande. Staden verifierar och har automatisk kontroll över utfallet för de olika kontrakten.
– It-verktyget är verkligen intressant. Att så enkelt kunna följa upp och ge leverantörerna en tydlighet kring vad som förväntas är fantastiskt, säger Ewa Hedman, upphandlare, Botkyrka kommun.
–It-verktyget är inspirerande och det är något jag gärna skulle se att vi hade i Sverige, helst på nationell nivå. Sedan tar jag till mig deras syn på social avkastning där det inte spelar någon roll om det är korta eller långa uppdrag som erbjuds individen. Allt räknas som ett steg närmare arbetsmarknaden och fast anställning, säger Patrik Tengberg, strateg, Stockholms Stad.
Rotterdams resultat för 2017 var imponerande. Fler än 700 offentliga kontrakt med sysselsättningskrav gav 3 069 jobb till ett värde av 30 180 677 euro. Inte undra på att studiebesöket inspirerade projektgruppen från Sverige och Finland.
– Något som jag tar med mig är Rotterdams inställning att varje offentligt kontrakt innehåller arbete i någon form. Där det ska utföras arbete finns det möjlighet att ställa sysselsättningskrav, säger Patrick Amofah från Upphandlingsmyndigheten.
Projektet kommer att pågå till slutet av 2019, då en nationell modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling ska vara klar. Men redan till sommaren planeras en första delleverans.
