Som Upphandling24 berättat förbereder regeringen flera propositioner med koppling till offentlig upphandling under 2025.
Nu har en lagrådsremiss gällande anpassningar av upphandlingslagstiftningen med anledning av EU:s IPI-förordning, som trädde i kraft 2022, presenterats.
– Lagstiftningstakten i EU är snabb och nu tar regeringen ett samlat grepp för att underlätta för aktörer i offentlig upphandling, säger civilminister Erik Slottner i en kommentar.
Ändringarna ska synliggöra att det kan finnas EU-bestämmelser som har företräde framför den nationella lagstiftningen, enligt finansdepartementet.
I lagrådsremissen föreslås även att leverantörers tillgång till domstolsprövning stärks om upphandlare förbiser gällande EU-förordningar.
Det klargörs också att upphandlande myndigheters och enheters tillämpning av IPI-förordningens bestämmelser om upphandling ingår i tillsynsmyndighetens tillsynsområde.
Förslagen innebär ändringar i lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen om upphandling av koncessioner och lagen om kollektivtrafik.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
FAKTA: IPI-förordningen
IPI-förordningen (International Procurement Instrument) har antagits av EU för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor vid offentlig upphandling. Den är utformad för att motverka diskriminering av EU-baserade företag som vill delta i offentliga upphandlingar utanför EU. Om tredjeländer (länder utanför EU/EES-området) begränsar tillgången för EU-företag till sina offentliga marknader, kan IPI användas för att införa restriktioner på dessa länders tillgång till EU:s upphandlingsmarknader.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer