–Vår övergripande slutsats är att Trafikverkets upphandlingar inte fungerar effektivt, och att staten därför sannolikt får mindre drift och underhåll för pengarna än vad som annars hade varit möjligt, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Om den motsvarande granskningen för vägunderhåll kunde ses som dyster läsning så är det ingenting mot järnvägsunderhållet.
På vägsidan handlar det en merkostnad på drygt 40 procent jämfört med prisnivåer som upphandlat – inom järnvägen landar snittet på 74 procent utöver avtal men med stora variationer och där fördyringarna för ”vinteråtgärder” ligger på hela 91 procent.
Enligt Riksrevisionen är skillnaderna särskilt märkbara när vissa av Trafikverkets regioner ansvarat för upphandlingar eller då vissa leverantörer är avtalspart. Ett annat problem är bristande kontinuitet med byte av projektledare inom Trafikverket som ofta leder till fördyringar.
Inom vinterunderhållet ser Riksrevisionen ett mönster med särskilt stora kostnadsökningar då samma entreprenör blir kvar för en ny avtalsperiod
Enligt granskningsrapporten kan det vara en indikation på obalanserad budgivning.
-Men brister i den ekonomiska uppföljningen gör att det inte går att avgöra om, eller i vilken utsträckning, kostnadsökningarna i så fall beror på detta, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.
Trafikverkets it-system pekas ut som ett tydligt problem i sammanhanget genom att inte uppfylla de krav som kan ställas på ett effektivt anläggningsregister. Det är en av de delar som myndigheten nu rekommenderas att åtgärda.
Trafikverkets presschef Bengt Olsson säger till SvT att ett arbete med att ”få ihop” digital uppföljning pågår. Samtidigt pekar han på svårigheter med att it-stöd ska bli en patentlösning för effektiva affärer inom järnvägssystemet (anläggningen).
-Vi skulle väldigt gärna ha ett övergripande it-system som har koll på anläggningen men det finns inget sånt i hela världen, säger Bengt Olsson.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer