Den statliga utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (pdf) presenteras idag. Till förslagen hör att kommuner och statliga myndigheter ska kunna ställa krav på att leverantörernas anställda har lön, semester och arbetstid i nivå med svenska kollektivavtal.
– Underleverantörer omfattas också av kraven, poängterade utredaren Niklas Bruun vid presentationen.
Detta betyder inte att leverantörerna måste teckna kollektivavtal. Så länge personalens löner och övriga villkor är i nivå kollektivavtal kan även företag utan kollektivavtal lägga anbud vid offentliga upphandlingar av varor och tjänster.
Utredningen öppnar även för krav på andra villkor, exempelvis försäkringar, i nivå med kollektivavtal.
Ulrica Dyrke, upphandlingsexpert vid Företagarna, är det i sig bra att utredningen inte föreslår att kollektivavtalsvillkor obligatoriskt ska ställas i alla upphandlingar. Fast hon är kritisk till förslagets utformning.
Utredningen föreslår vissa obligatoriska kollektivavtalsvillkor om bland annat lön när det handlar om upphandling som rör branscher där det bedöms föreligga risk för undermåliga arbetsvillkor. Utöver detta ska det vara möjligt för myndigheter att på eget initiativ ställa kollektivavtalsvillkor.
– Upphandlingsmyndigheten ska tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram vilka branscher det ska gälla, förklarar Niklas Bruun.
Enligt Ulrica Dyrke rymmer detta system många oklarheter:
– Det är mycket olyckligt om de nya arbetsrättsliga uppgifterna kommer att sluka resurser som Upphandlingsmyndigheten hade behövt för att klargöra och utveckla andra viktiga delar som upphandlings-Sverige önskar vägledning om. Offentlig upphandling behöver utvecklas – inte invecklas.
TCO välkomnar att det slås fast att offentliga upphandlingar ska ske med sjysta villkor. Samuel Engblom, samhällspolitisk chef och expert i utredningen, uppskattar att det tydliggörs att stat och kommun får och ska ställa denna typ av krav:
– Man ska inte kunna vinna offentliga upphandlingar genom att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, säger han.
Utredningens förslag är en del av Sveriges genomförande av nya EU-regler om offentlig upphandling. TCO ser också svagheter i utredningen.
– Kravet att ställa krav på löner och arbetsvillkor gäller bara om det bedöms att det finns en risk för oskäliga villkor. Om detta tolkas snävt riskerar förslaget att bli ett slag i luften.
När utredningen går ut på remiss utlovar TCO att bidra med lösningar på de problem som fortfarande inte är lösta och Samuel Engblom hoppas att regeringen vill lyssna:
– Förslaget hade kunnat utformas på ett enklare sätt, vilket hade underlättat för upphandlande myndigheter och leverantörer och passat den svenska arbetsmarknadsmodellen bättre.
En stor fråga är om utredarna förstår verkligheten, utredningen verkar vara en skrivbordsprodukt.
Hur ska det hela genomföras i praktiken och hur ska en upphandlande myndighet kunna kontrollera att kraven uppfylls? Så länge hela leverantörskedjan hos alla konkurrerande anbudsgivare är i Sverige och det finns ett kollektivavtal där villkoren är kända för alla är det inga stora problem.
Det räcker med att en enda anbudsgivare har en underleverantör utomlands för att det ska bli svårt att genomföra. Ska den upphandlande myndigheten skicka folk utomlands för att kontrollera att våra krav uppfylls i hela leverantörskedjan? Det riskerar att bli samma problem som i livsmedelsbranschen att svenska krav/lagar/kollektivavtal i praktiken utesluter svenska leverantörer från upphandlingar. Inom entreprenadbranschen (där jag verkar) och troligen många andra branscher kan våra krav i praktiken styra hur en produkt tillverkas. Om vi inför krav som blir dyra att leva upp till för svenska leverantörer jämfört med deras utländska konkurrenter kommer mycket av produktionen att flyttas dit det blir billigare. Blir det bättre med arbetslöshet i Sverige och arbetare med dåliga arbetsvillkor utomlands?
Hur ska den upphandlande myndigheten agera om det finns flera olika kollektivavtal som anbudsgivarna kan följa? Det kan finnas flera konkurrerande kollektivavtal i en bransch men det kan också vara möjligt för företag från olika branscher att lämna anbud i en och samma upphandling. Ska företag som har kollektivavtal från en tillverkande bransch uteslutas då den upphandlande myndigheten definierar en upphandling som en tjänsteupphandling?
Hur kan en upphandlande myndighet kontrollera att villkoren är uppfyllda om kollektivavtalen inte är kända av alla?
Om vi ska ha ett antal obligatoriska krav varför är inte försäkring med? Ett stort problem inom anläggningsbranschen är att utländska arbetare ibland saknar en vettig försäkring. Jag må vara synisk men låg lön, lång arbetstid eller kort semester är småsaker jämfört med att en familj kan mista sin inkomst om familjens försörjare skadas i en arbetsplatsolycka.