Den statliga utredningen ”Sänk tröskeln till en god bostad” har egentligen 22 augusti som sista datum för remissvar, men ett antal organisationer har valt att göra klart ärendet innan semesterveckorna.
Karolina Skogs utredningsförslag om undantag från LOU går Sveriges allmännytta till mötes, men har tidigare mött kritik från Upphandlingsmyndigheten.
Konkurrensverket sågar den tänka reformen dubbelt. Myndigheten ser inte att det finns rättslig grund för undantag från LOU men om så skulle vara fallet är det inte heller önskvärt.
En stor del av ”Skog-utredningen” underkänns och det gäller både att det saknas täckning för att LOU skulle fördyra för allmännyttan och att en språklig korrigering kan bana väg för undantag från upphandlingsdirektiven.
Enligt Konkurrensverket generaldirektör Rikard Jermsten håller det inte att sortera in allmännyttan inom verksamhet av industriell och kommersiell karaktär som grund för LOU-undantag.
– För mig är det klart att de allmännyttiga bolagen omfattas av direktiven. Hur vi uttrycker oss i den svenska lagtexten har i det sammanhanget ingen betydelse, säger han i ett pressmeddelande.
– Upphandlingslagstiftningens syfte är i första hand att säkerställa att upphandlande myndigheter och offentligt styrda organ likabehandlar leverantörer utan några ovidkommande hänsyn. De allmännyttiga bostadsbolagens huvudsakliga syfte är att långsiktigt tillgodose kommunens behov av bostäder. De kan därför inte ta endast rena ekonomiska hänsyn och därmed kan det behov som de tillgodoser inte anses vara av industriell eller kommersiell karaktär.
Men förutom Konkurrensverket kan Sveriges allmännytta sägas ha medvind i sin kamp mot LOU.
Stockholms stad ställer sig bakom förändringen genom att bland annat luta sig mot en beskrivning från sin egen allmännytta.
Dotterbolaget Familjebostäder skriver att ”LOU och dess detaljerade, tvingande bestämmelser och begränsningar utgör ett såväl praktiskt, juridiskt, ekonomiskt som administrativt hinder”.
Inflytelserika SKR, Sveriges kommuner och regioner, skriver i sitt remissvar att man är positiva till undantag från upphandlingsreglerna men utan närmare utveckling av resonemanget.
Helsingborgs stad hoppas med LOU-undantag att allmännyttan kan ”förhandla på mer likvärdiga villkor som andra aktörer på marknaden” samt ”ingå avtal under längre perioder”.
Region Gotland och Hultsfreds kommun ställer sig också bakom Exit LOU.
Ja varför skulle inte konkurrensverket såga förslaget, vem blir förvånad? Frågeställningen måste vara varför ska allmännyttan upphandla enligt LOU?
I den allmännytta jag upphandlar finns inga skattemedel inblandade på något som helst vis. Däremot har vi en politiskt tillsatt styrelse men det betyder inte att vi har någon gräddfil ur konkurrenssynpunkt gentemot privata fastighetsägare. Men det verkar som att förtroendet från konkurrensverket och vissa andra inte finns för de som arbetar i allmännyttan. Man verkar tro att vi ska bli korrupta om inte LOU finns för att reglera vårt arbete, är det för att vi har en politiskt tillsatt styrelse? Varför skulle vår integritet och profession försvinna om vi inte lyder under LOU. Jag har svårt att se att vi skulle förändras på något sätt om LOU försvann, däremot är jag övertygad om att vi kunde göra bättre affärer då förhandlingssituationen skulle förändras för oss. I övrigt önskar jag en trevlig sommar och semester.
Anders:
Vad för allmännyttigt bolag upphandlar du åt där det inte finns skattemedel inblandade på “något som helst vis”?
Antagligen arbetar i privat sektor eller så har du fel. För det existerar inga offentligt ägda allmännyttiga bostadsbolag där skattemedel inte är inblandade.
Det är en sådan grav feluppfattning att de allmännyttiga bostadsbolagen 100% bär sin egen kostnad och enbart finansieras genom hyreskollektivet. Samtliga bolag och fastigheter har kommit till pga statliga beslut och bidrag sedan 30-talets början med barnrikehus. Näst intill alla allmännyttiga bostäder som byggdes mellan 1930-1960 finansierades till 90 procent av statliga bidrag och statligt subventionerade lån till obefintlig ränta. De stora investeringar som krävdes för infrastruktur (Vatten, el och avlopp) finansierades av staten För att sedan inte tala om miljonprogrammet som använde AP-fonderna för finansiering, dvs också skattemedel.
Skattebetalarna har skjutit in tusentals miljarder i allmännyttans fastighetsbestånd under närmare 100 år som i dagsläget finns ackumulerat i värdet de fastigheter ni äger. Oavsett om man bygger ett nytt flerbostadshus 2022 mot en projektbudget som ska finansieras av blivande hyresgäster, ersätter det inte den enorma skuld till det offentliga som samtliga av dessa bolag sitter på.
Hur svårt ska det vara?
Anders igen:
“Frågeställningen måste vara varför ska allmännyttan upphandla enligt LOU?”
Superlätt att svara på!
Svar: För att säkerställa att offentliga medel hanteras på ett rättssäkert sätt och inte försvinner ut genom korruption, så att allmännyttans skuld till de offentliga kan komma ägarna till bästa gagn.
Varför måste kommunen upphandla enligt LOU?
Jag har i och för sig inte jobbat här sen 1930 så det är klart ska vi se det så kanske jag har fel. Statliga bidrag har också funnits på olika sätt att söka för privata byggherrar genom åren, borde inte de då också följa LOU? Förmodligen har allmännyttan genom åren sålt av sina fastighetsbestånd, delvis i varje fall. Ska de privata köparna då också upphandla enligt LOU, de sålda fastigheterna är en gång finansierade på samma sätt som de allmännyttan fortfarande äger? På frågan varför kommunen ska upphandla enligt LOU så har de inga andra intäkter än skattemedel egentligen, förutom den förutbestämda avkastningen från sina bolag, som t ex allmännyttan. Ja det syns tydligt att det finns olika läger i denna diskussion. Jag har upphandlat i kommunen under 20 år innan jag började på allmännyttan så jag har egentligen inga problem med att upphandla enligt LOU och kommer förmodligen att jobba på samma sätt även om inte allmännyttan lyder under LOU men jag ser att vi kunde göra bättre affärer, utan LOU skulle vi på ett enklare sätt kunna förhandla med t ex de tre som ligger bäst till i anbudsgivningen och på det sättet kunna veta vad vi egentligen köper innan kontrakt tecknas. Gör vi så idag har vi en överprövning på halsen direkt. Sen Karl O, du verkar också anse att upphandlare i allmännyttan inte går att lita på innan du skriver “För att säkerställa att offentliga medel hanteras på ett rättssäkert sätt och inte försvinner ut genom korruption”
Anders:
Det går ju inte att jämföra privata företag som kan söka bidrag, speciellt inte innan 1994. Men eftersom du ändå frågar, så visst är det så! Det borde väl du veta om du arbetar med upphandling?
Enligt LOU 1 kap. 6 § så ska LOU tillämpas på kontrakt som upphandlas av någon annan än en upphandlande myndighet om mer än hälften av kostnaden för kontraktet täcks av direkta bidrag frön en upphandlande myndighet.
Fast kommunerna verkar ju också på en direkt konkurrensutsatt marknad i dag när det gäller exempelvis sjukvården, skolan och äldreomsorgen? Om intäkten är från skattsedeln, eller via skolpeng till ett privat företag – är det någon skillnad?
Jag tycker argument som “jag har inga problem att följa LOU och kommer nog förmodligen följa LOU även om det undantas” är urusel. Alla förstår att det ger enormt utrymme till subjektiva bedömningar och genvägar som man annars inte kan ta. Varför ska då LOU tas bort om det ändå ska fungera lika?
Allt du nämner är redan möjligt enligt LOU. Senaste statistiken från Upphandlingsmyndigheten visar att endast 6% av alla upphandlingar i Sverige senaste åren överprövas. Det är betydligt färre till procenttal än exempelvis överprövade strandskyddsåtgärder, bygglov och detaljplaner – varför att följa LOU inte kan vara ett problem.
Avslutningsvis tolkar du mig fel. Upphandlare går nästan alltid att lita på, problemet är som alltid när du hanterar någon annans pengar, så är det lättare att vara mindre nogräknat. Skulle då inte LOU gälla som regelverk så finns det många andra beställare, förvaltare, projektledare, VD:ar, mellanchefer och kanske en och annan upphandlare som kan lockas av allt ifrån försäljningstrix från skickliga leverantörer eller en bjudresa till London.
Lägg in alla kommentarer från tidigare debatt det här får slagsida åt allmännyttan som grundas på på partsinlagor.
Klarar man inte av att göra affärer genom att följa LOU bör man se över sin organisation eller låta någon annan göra jobbet.
Skälen för undantag handlar bara om förhandling.
Om man gör kvalificerade AF-delar med tydliga krav och tydliga avtalsvillkor behövs inga förhandlingar.
Resonemanget handlar om att rätta till fel och brister i underlagen som innebär att leverantörer får ändra sina inlämnade anbud och tyvärr också leder till att den kungliga hovleverantören som man redan från början vill ha får kontraktet utan hänsyn till likabehandling.
Vill man förhandla välj partnering och då menar jag inte samverkansentteprenader.
Inga undantag för offentlighetens skyldighet att konkurrensutsätta sina inköp, till likabehandlande villkor. LOU må inte vara lika smidigt som affärer endast i privat sektor men det finns goda skäl till att reglerna ser ut som de gör. Antikorruptions-, transparens- och likabehandlingsaspekterna är grundläggande. På senare år har det fnuttats hit och dit med kreativa undantag från LOU. Detta beteende måste få ett slut.
Jämförelsevis kan nämnas IOPer som varit en av kommunernas stora möjligheter att lura sig runt regelverk. Detta har fått underkänt av KKV, som också fått stöd för sin hållning i domstol. Ett kringåendeförfarande som i högre grad förpassas åter till LOU. Mycket glädjande.