Kategori: Juridik

Att en anbudsgivare vars anbud förkastats på ett korrekt sätt kan lida skada enligt LOU, även om övriga anbud rätteligen skulle ha förkastats, synes numera vara den förhärskande uppfattningen i domstolarna. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att det är olyckligt att ett färskt avgörande från Kammarrätten i Stockholm skapar otydlighet i frågan.

Kammarrätten i Sundsvall anser att en modell för anbudsprövning, som bygger på att det först efter sista anbudsdag blir känt vilka produkter som måste ingå i anbudsgivarens sortiment, står i strid med LOU. Nike Berlin och Erik Sigfridsson, Hamilton Advokatbyrå, analyserar domen.

Ett landsting upphandlade it-tjänster genom förhandlat förfarande i successiva steg. En leverantör bjöds enbart in till tre förhandlingstillfällen och fick inte förhandla om alla tjänsteområden eller lämna ett slutpris.

Kan en upphandlande myndighet kräva att en leverantör inkommer med utdrag ur belastningsregistret i en upphandling? Frågan har vållat huvudbry hos både upphandlande myndigheter och leverantörer på sistone, skriver Joakim Lavér och Erik Gadman. Nyligen publicerade Polismyndigheten och Upphandlingsmyndigheten en skrivelse med anledning av de nya upphandlingslagarna och just användningen av utdrag ur belastningsregistret.

Offentliga affärer tenderar ofta att handla om juridiken kring affären, med särskilt fokus på LOU. Det pågår sedan många år ett arbete från flera håll där man försöker belysa andra aspekter som hur det praktiska arbetet ska gå till och hur ett bra avtal ska se ut. Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater, tittar på ett avgörande som belyser en viktig avtalsrättslig princip som kan ha stor påverkan på en avtalsparts beteende.

En återkommande fråga inom offentlig upphandling är hur bestämmelsen om förtydligande ska tillämpas. Sedan lång tid har bestämmelsen tolkats och tillämpats snävt. Konsekvensen har blivit att anbud tvingats förkastas, med resultatet att anbud som inte har varit det mest ekonomiskt mest fördelaktiga alternativt haft lägst pris, har tilldelats kontrakt. Det behövs en mer pragmatisk syn på möjligheterna att förtydliga anbud, anser Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater.

Tomas Eliasson och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, analyserar en dom från Kammarrätten i Göteborg där kammarrätten har meddelat interimistiskt beslut i målet innan tilldelningsbeslut har fattats.

Domstolarna har hittills varit mycket restriktiva när det gäller möjligheten att komplettera eller förtydliga ett anbud efter anbudstidens utgång. I upphandlingsdebatten har framförts att nya LOU och LUF kommer att medföra att denna restriktivitet lättas upp. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att denna uppfattning är felaktig.

Det har på senare tid kommit flera avgöranden gällande talerätten vid upphandlingsmål. Dessa mål har ytterligare förtydligat hur talerätten ska bedömas vid olika situationer. Tomas Eliasson och Christian Härdgård, Delphi, reder ut vad som gäller.

Mikael Dubois och Erik Sigfridsson, Hamilton Advokatbyrå, analyserar en dom från Kammarrätten i Sundsvall, som tydliggör att anbudsgivare bör vara mycket försiktiga med att bifoga eller hänvisa till generella standardvillkor, eftersom innehållet kan stå i strid med upphandlingens krav.

I en upphandling fanns ett bör-krav som innebar att leverantören skulle ha ett eget lager eller en butik inom en viss radie. Kravet stred inte mot principerna om likabehandling och icke-diskriminering men var oproportionerligt, enligt kammarrätten. Joakim Lavér och Julia Tavaststjerna, Hannes Snellmans advokatbyrå, analyserar domen.

Ett upphandlat kontrakt eller ramavtal kan under under löptiden behöva ändras. Upphandlarens behov kan förändras över tid, faktorer i omvärlden utanför myndighetens kontroll kan ändra marknadens spelregler eller så är upphandlingsföremålet till sin natur så komplext att det inte går att förutse alla tänkbara händelser som kan ske, skriver Joakim Lavér och Anton Johansson, Hannes Snellman Advokatbyrå.

För mindre än en månad sen aviserade civilministern ytterligare en utredning om rättsmedel och överprövningar. Den främsta anledningen synes vara att Sverige alltjämt är Europaledande, förmodligen till och med världsmästare, sett till antalet överprövningar av offentliga upphandlingar. Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater, har ett konkret förslag på åtgärd.

Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, analyserar en dom från Kammarrätten i Göteborg från den 19 december. Avgörandet avser transparensprincipen och likabehandlingsprincipen i förhållande till utvärderingsmodeller och metoder för att utvärdera anbud. Analysen omfattar svensk rättspraxis men även en dom från EU-domstolens den 14 juli 2016.