Kravet ställs i en anmälan till Riksrevisionen sedan Trafikverket hävt kontrakten med entreprenören AGN Haga för deletapp Haga.
Eva Flyborg, nu lokalpolitiker för Liberalerna i Göteborg och med en bakgrund som riksdagsledamot, beskriver situationen som ”minst sagt komplicerad”.
”Upphandlingar får börja om, parter som lägger vinnande bud är portade i sina hemländer pga konkurrenssnedvridande aktiviteter och säkerheten i det praktiska arbetet är ifrågasatt ett flertal gånger.”, skriver Eva Flyborg i anmälan.
I första hand lägger hon skulden på lagstiftningen som ”en nyckelfaktor i sammanhanget”. Eva Flyborg vill se en upphandlingslagstiftning som ”reformeras i grunden”.
– Min poäng är att vi måste lära för framtiden och inte göra så här dåliga avtal. Vi måste ställa frågan om det är processen i sig, verktygen eller något annat som gör att vi så ofta hamnar i den här typen av problem som vi har fått med Västlänken, säger Eva Flyborg till Göteborgs Posten.
I anmälan till Riksrevisionen lyfter hon fram att myndigheten vanligtvis genomför granskningar i efterhand, men menar att Västlänken passar väl för granskning i realtid för att kontrollera processer och skeenden.
Trafikverket beslutade för några veckor sedan att häva kontraktet med AGN Haga för en deletapp som i 2017 års penningvärde värderades till 2,3 miljarder kronor.
Beslutet motiverades av omfattande och tilltagande förseningar i deletappen.
Trafikverket betonar att man följt regelverk och rutiner i upphandlingen för deletapp Haga.
Ulf Angberg är kommunikationsansvarig på Trafikverket för Västlänken:
– I den aktuella upphandlingen värderades priset till 65 procent och kvalitet till 35 procent. För att säkerställa erfarenhet och kompetens hos entreprenören ställdes krav på ett stort antal referensobjekt, tolv stycken, avseende motsvarande typ av arbeten. Utöver det utvärderade även en jury bestående av sex personer hur entreprenören avsåg att genomföra de mest komplexa produktionsmomenten.
– Trots detta får vi tyvärr konstatera att entreprenören haft stora svårigheter att producera effektivt och det kommer att ske en erfarenhetsåterföring kring detta till andra delar av Trafikverket.
Nu väntar förseningar och fördyringar för projektet, där byggnationer pågått i fem år. Endast delar av den nya, centrala järnvägen I Göteborg med åtta kilometer spår och tre stationer väntas bli klar till 2026.
Inriktningen för Hagaetappen är att upphandla en eller flera entreprenörer för återstående arbeten.
Göteborgs Posten har listat fem punkter för ”Västlänkens haveri i Haga”.
Ett tydlig exempel på bristande kunskap om upphandlingslagstiftningen.
Det finns inget fel i lagen, däremot kan det göras fel i upphandlingsdokumenten och missa att följa upp sina avtal kontinuerligt. De viktiga avtalen ska följas upp varje månad. Rätt krav och kontinuerlig uppföljning ger resultat.
Varför fungerar för några men inte för andra?
En utvärderingsmodell som gynnar prisdumpning och öppnar för strategisk budgivning.
KP har helt rätt. Lycka till Eva Flyborg förresten… Bara att åka ned till Bryssel och slå näven i bordet tills de ändrar upphandlignsdirektivet, ty lagändringar på egen hand i Sverige blir svåra när vi binds av EU-lagstiftningen.
Att en upphandling följer upphandlingslagstiftningen medför inte per automatik att resultatet blir bra eller dåligt. Det är kraven, avtalsvillkoren och uppföljningen som bidrar till det ena eller andra. Utförandet av stora offentliga kontrakt havererade långt innan LOU, LUF med flera kom till. En bra sak som lagstiftningen fört med sig i just det här avseendet är dock öppenheten. Offentlig upphandling har fått ljuset på sig och diskuteras på ett sätt som inte skedde för ett antal år sedan. Något mindre bra är att fokus (enligt mig på grund av alla jäkla överprövningar, men det är min erfarenhet och åsikt) helt fel hamnat på förfarandereglerna. Upphandlande myndigheter och enheter får sådant jäkla fokus på att bara baxa igenom själva upphandlingen, att kontraktet, uppföljningen och genomförandet blir lidande.