Det pågår ett febrilt arbete med att införliva de nya direktiven i svensk lag. Under sommaren publicerades både Genomförandeutredningens delbetänkande (SOU 2014:51) och en promemoria från Socialdepartementet (Ds 2014:25), båda med rubriken Nya regler om upphandling, och vi och många andra arbetar nu med att skriva remissyttrande över förslagen.
Som det ser ut just nu kommer nya svenska upphandlingslagar att träda i kraft den 1 april 2016. I denna krönika kommenterar vi de nya ramavtalsbestämmelserna för försörjningssektorerna.
Det nya försörjningsdirektivet innebär i viss mån en skärpning, och ökad reglering, av användningen av ramavtal.
Medan huvudregeln enligt dagens LUF är att kontraktstilldelning sker genom förhandlat förfarande utan föregående annonsering (se 4 kap. 2 § 9 LUF) kommer regleringen framöver mer att påminna om den som idag återfinns i LOU.
Samtidigt bör inte likheterna med dagens LOU och det nya klassiska direktivets bestämmelser överbetonas.
Försörjningssektorernas särdrag bör även fortsatt beaktas. Unionslagstiftarens avsikt har nämligen varit att bestämmelserna för försörjningssektorerna ska vara mer flexibla, inte minst för att det bland de upphandlande enheterna i försörjningssektorerna finns företag som bedriver kommersiell verksamhet.
Vi menar därför att det vore ett misstag att vid utformningen av nya LUF:s bestämmelser om ramavtal snegla alltför mycket på nya LOU.
Istället bör man vara försiktig med att oreflekterat dra paralleller mellan ramavtalsbestämmelserna för den klassiska sektorn och ramavtalsbestämmelserna för försörjningssektorerna.
Slentrianmässiga analogier bör undvikas på de områden där försörjningsdirektivet inte är lika detaljerat som det klassiska direktivet, helt enkelt för att unionslagstiftaren högst medvetet gjort bestämmelserna olika.
Exempelvis bör framhållas att det enligt det nya försörjningsdirektivet enligt vår mening, till skillnad från vad som gäller för den klassiska sektorn, inte finns något hinder mot att den upphandlande enheten genomför förhandlingar med ramavtalsleverantörerna i samband med kontraktstilldelning.
Upphandlande enheter i försörjningssektorerna är med andra ord inte begränsade till att endast använda ramavtal med samtliga villkor fastställda (fördelningsnyckel) eller förnyad konkurrensutsättning, utan får tilldela kontrakt även på andra sätt, så länge det sker på grundval av objektiva regler och kriterier som på förhand fastställts i samband med upphandlingen av ramavtalet och – naturligtvis – förutsatt att de iakttar de grundläggande principerna.
Hur bestämmelserna om ramavtal i nya LUF ska tolkas och tillämpas kommer säkert att debatteras framöver och vi kommer sannolikt att få anledning att återkomma till frågan.
Kristian Pedersen och Ingrid Sandstedt, Advokatfirman Delphi
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer