Mariestads upphandling av skolskjuts med taxi lockade två anbudsgivare. Anbudsutvärderingen visar att prisskillnaden är mellan 57 och 162 procent, beroende på insats och fordonstyp.
Leverantören som förlorade begärde att upphandlingen skulle göras om eftersom kommunen inte ifrågasatte vinnarens låga anbud enligt 16 kap. 7 § LOU.
Kommunen håller med om att att priset framstått som lågt, men inte som anmärkningsvärt lågt. Att vinnarens pris är klart lägre än konkurrentens är inte ensamt något skäl för att anbudet skulle vara onormalt lågt, enligt Mariestads kommun.
Förvaltningsrätten i Jönköping går på kommunens linje. Utgångspunkten för bedömningen är att det är den upphandlande myndigheten som har tolkningsföreträde om vad som utgör ett onormalt lågt anbud, skriver domstolen.
Att det ena anbudet är mycket lägre än det andra innebär inte per definition att det är att betrakta som onormalt lågt.
När ärendet kom till domstol begärde Mariestads kommun dessutom in en förklaring till priserna, som bedömdes som tillfredsställande.
Domstolen ser därför ingen anledning att ifrågasätta kommunens bedömning. Priserna har inte framstått som onormalt låga på ett sådant sätt att det har ålegat kommunen att begära en förklaring till anbudet, enligt förvaltningsrätten.
Hade ett liknande fall härom månaden, med ett upphandlingsförfarande som medger förhandling. Finns liksom inte på kartan att jag först skickar ett brev och frågar varför någon är så billig, för att därefter bjuda in till förhandling. Visst, man kan vända på ordningen, för syns skull, men egentligen tycker jag nog att LOU 16:7 enbart borde vara tvingande vid förfaranden där förhandling ändå inte är möjlig. Lyckligtvis tillämpas i alla fall förarbeten och praxis sansat och pragmatiskt.